Frågor och svar om specialkost

På den här sidan har vi samlat vanliga frågor om specialkost.

Vilka specialkoster erbjuder vi?

Vi erbjuder specialkost av medicinska skäl, vegetarisk kost, vegankost och kost utan kött. Vi erbjuder också anpassade måltider vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller vid andra tillfällen då specialkost kan behövas.

Hur ofta behöver jag förnya min anmälan om specialkost?

Anmälan om specialkost måste förnyas med jämna mellanrum, eftersom många växer ifrån sina allergier och behovet av specialkost kan förändras över tid. En ny anmälan om specialkost ska lämnas in när barnet börjar förskolan, förskoleklass samt årskurs 4, 7 och gymnasium. Så fort det sker en förändring av specialkosten mellan de här åren ska också en ny anmälan lämnas in eller om barnet byter förskola eller skola.

Glöm inte att samtidigt även lämna in aktuellt läkarintyg som styrker behovet av medicinsk specialkost. Vårdnadshavare ansvarar för att informationen är rätt och uppdaterad.

Vilka behöver läkarintyg?

Barn och ungdomar som har matallergi, intolerans, mag- och tarmbesvär, sjukdomar, över- eller undervikt behöver läkarintyg som bekräftar behovet. Kravet gäller även personal som äter pedagogiska måltider. Lägg med läkarintyget tillsammans med anmälan i e-tjänstplattformen.

Vilka behöver inte läkarintyg?

Vegetarianer, veganer eller elever som exempelvis av religiösa skäl väljer en annan kost behöver inte läkarintyg. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver heller inte läkarintyg. I dessa fall görs en plan upp i samråd med skola, elevhälsa, kök och vårdnadshavare kring lämpliga anpassningar. Om det behövs en specialkost av medicinska skäl i kombination med ovanstående så krävs ett läkarintyg som styrker behovet av den medicinska specialkosten.

Mitt barn har en livslång sjukdom som kräver specialkost. Behöver det göras en ny utredning?

Om ditt barn är diagnosticerad med en livslång sjukdom som kräver specialkost livet ut, till exempel celiaki, behöver du inte göra en ny utredning för att få specialkost utan det räcker med ett läkarintyg som styrker detta. Om det däremot tidigare funnits andra behov av specialkost som finns angivna på läkarintyget men där behovet nu inte finns längre behöver läkarintyget förnyas så att det bara är det aktuella behovet av specialkost kvar.

Som exempel så kanske ditt barn har celiaki men också äggallergi. Så har allergin mot ägg försvunnit men celiaki finns kvar, då behöver du lämna in ett läkarintyg som nu bara anger behovet av glutenfri kost.

Vad är det för skillnad på laktosintolerans och mjölkproteinallergi?

Allergi mot mjölkprotein och laktosintolerans är två olika diagnoser.

Vid mjölkproteinallergi tål man inte proteinerna i mjölken och måste utesluta all sorts mat med mjölk i. Mjölkproteinallergi är vanlig hos små barn men växer ofta bort.

Vid laktosintolerans får man magbesvär av mjölksocker (laktos). Då gäller det att istället begränsa intaget av mjölkprodukter. De flesta med laktosintolerans tål den mängd laktos som finns i en deciliter mjölk. Laktosintolerans är ovanligt hos barn. Om man har genetisk ärftlighet för att utveckla laktosintolerans ökar känsligheten för laktos med åldern.

Vill du veta mer om mjölkproteinallergi och laktosintolerans rekommenderar vi Livsmedelsverkets hemsida.

Mitt barn är känsligt mot laktos, hur gör jag då?

Den vanliga maten som serveras i våra förskolor och skolor innehåller vanligtvis en så låg halt laktos att den räknas som laktosreducerad kost och som de allra flesta kan äta vid en vanlig laktosintolerans. Hårdost, bordsmargarin och smör i maten ingår alltid, då innehållet av laktos är nästintill obefintligt.

Det finns alltid möjlighet att välja laktosfri mjölk som dryck.

Laktosfri mat till dom som upplever en känslighet serveras endast vid mjölkbaserad soppa, risgrynsgröt samt pannkaka, inget läkarintyg krävs i dessa fall.

Finns behov av helt laktosfri kost alla dagar i veckan av andra medicinska skäl, krävs läkarintyg som styrker detta. Ange behov av helt laktosfri kost under ”Övrigt” på specialkostblanketten och bifoga läkarintyg.

Får mitt barn fortsätta att dricka havredryck fast mjölkproteinallergin är borta?

Ja, många barn som tidigare haft en mjölkproteinallergi kan ha svårt för smaken av vanlig mjölk som dryck. För dessa barn erbjuder vi att de kan få fortsätta med havredryck. Fyll i en anmälan och ange under övrigt att barnet vill fortsätta med havredryck som dryck men äter vanlig mat. Inget läkarintyg behövs i detta fall då det inte påverkar den vanliga maten. När det gäller yoghurt och fil tar man av den vanliga sorten som finns, inget växtbaserat alternativ erbjuds.

Hur gör jag för att få ett läkarintyg?

Ta kontakt med den vårdgivare som gjort utredningen och be att få ett läkarintyg för specialkost. Läkarintyget ska skrivas av en läkare med svensk läkarlegitimation. Har ingen utredning gjorts, kontakta vårdcentralen och be att få starta en utredning.

Vad händer om jag inte fått något läkarintyg?

Köket serverar specialkost under maximalt en månad i avvaktan på läkarintyg. Har inget läkarintyg inkommit inom den tiden tas specialkosten bort. Är en utredning påbörjad ska ett tidsbegränsat läkarintyg lämnas in som styrker behovet under utredningstiden.

Vad kostar ett läkarintyg?

Läkarintyg för specialkost är avgiftsfritt för alla upp till 20 år i hela Västra Götalandsregionen.

Hur ofta behöver man lämna in ett läkarintyg?

Anmälan om specialkost och läkarintyg måste förnyas med jämna mellanrum, eftersom många växer ifrån sina allergier. Ett aktuellt läkarintyg ska lämnas in när barnet börjar förskolan (eller dagbarnvårdare), förskoleklass samt årskurs 4, 7 och gymnasium. Det är också viktigt att lämna in aktuellt läkarintyg om eventuella förändringar i specialkosten sker.

Vårdnadshavare ansvarar för att informationen är korrekt och uppdaterad och lämnas till köket på aktuell enhet.

Varför kräver vi läkarintyg?

• För att säkerställa att matgäster med medicinska behov får rätt kost.
• Barn och elever med besvär behöver få detta utrett och därmed få rätt behandling.
  
  

Konsekvenser av att utesluta livsmedel i onödan

Specialkost där livsmedel utesluts utan att behov finns kan få konsekvenser, till exempel rädsla för att få fel mat, sämre livskvalitet, stört ätbeteende, utanförskap då barn vill vara som sina kompisar, näringsbrist, lägre BMI och sämre tillväxt.

Arbetsmiljö för personalen i köket

Skolkökets uppdrag är att servera mat som är god, varierad, näringsrik och säker. Eftersom resurser i form av tid, personal och utrymme är begränsade, äventyras livsmedelssäkerheten av de ökande önskemålen av specialkoster som inte är säkerställda.

Arbetsmiljö för pedagogisk personal

Även för den pedagogiska personalen som finns i barnets direkta närhet kan ett ökat antal specialkoster innebära en större risk att fel mat serveras, på exempelvis förskoleavdelningar.

Har du frågor om specialkost eller anmälan för specialkost kan du kontakta köket på respektive enhet eller skolhälsovården.

Kristina Fahlgren Palm, kommunens kostchef
Telefon: 0511-327 82

Susanne Johnsson, enhetschef
Telefon: 0511-326 49

Martin Berglund, enhetschef
Telefon: 0511-320 75