Samhällets krisberedskap

Ansvaret för krishantering ligger i första hand hos de närmast berörda, det vill säga den kommun som drabbas och den eller de sektorer av samhället som är inblandade.

I Sverige finns ett nationellt krishanteringssystem som bygger på tre principer:

• Ansvarsprincipen: Den som ansvarar för en verksamhet i fredstider ansvarar också för verksamheten i kris och krig.
• Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt vara den samma i fredstider som i krig och krissituationer.
• Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Detta innebär att kommunen ska sköta hanteringen av de kriser som uppstår inom kommunens geografiska område. Kommunen har således det övergripande ansvaret för att samordna planering och hantering av samhällskriser som kan inträffa inom kommunens gränser.

Totalförsvaret

Totalförsvaret är den verksamhet som behövs för att förbereda och försvara Sverige vid krig eller hot om krig. Sveriges totalförsvar består av försvarsmaktens verksamhet och det civila försvaret.

Civilt försvar

Arbetet med civilt försvar handlar om att vid höjd beredskap, alltså krig eller hot om krig, kunna:

• skydda och säkerhetsställa viktiga samhällsfunktioner inom kommunen som till exempel räddningstjänst, dricksvattenförsörjning och äldreomsorg
• skydd av befolkningen
  
• stödja försvarsmakten.

Ansvariga aktörer för det civila försvaret är:

• statliga myndigheter
• kommuner
• regioner
• privata företag
• frivilligorganisationer.

Höjd beredskap

Om Sverige är i krig eller i hot om krig råder höjd beredskap. Det innebär att andra lagar börjar gälla och offentliga myndigheter och kommuner får mer ansvar.

Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Under höjd beredskap ska samhällsverksamhet bedrivas utifrån totalförsvarets behov samtidigt som kommunens samhällsviktiga verksamheter, som exempelvis skola och äldreomsorg, ska fortsätta fungera.

Totalförsvarsplikt

Alla svenska medborgare och övriga som är bosatta i Sverige och som är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Det innebär att du är skyldig att delta i verksamhet som krävs för att förbereda Sverige för krig, om det behövs.

Som totalförsvarspliktig är du skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret antingen som värnpliktig, civilpliktig eller allmänt tjänstepliktig. En person som är krigsplacerad med värnplikt eller civilplikt, kan inte tas i anspråk med allmän tjänsteplikt. Läs mer om totalförsvarsplikt på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida.

Länsstyrelsens ansvar vid samhällskriser

När den enskilda kommunens resurser inte räcker till för att hantera krisen eller krisen berör fler än bara en kommun är det länsstyrelserna som har samordningsansvaret vid samhällskriser. Under krisen samordnar länsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, regioner och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt.

I det förebyggande arbetet – att planera och förbereda en effektiv krishantering – ger länsstyrelsen stöd åt kommunerna. Planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildningar och övningar är en viktig del av verksamheten. Länsstyrelsen följer också upp kommunernas krishanteringsförmåga, så att beredskapen kan utvecklas och förbättras.

Läs mer om Länsstyrelsen i Västra Götalands krisberedskap på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland.

Regioners ansvar vid samhällskriser

Samtliga regioner har en krishanteringsplan. Målet är att minska risken för att allvarliga händelser ska uppstå och att, om de uppstår, konsekvenserna ska bli så små som möjligt. Regionerna har ständig katastrofberedskap. En tjänsteman i beredskap (TiB) kan nås dygnet runt.

I sin minsta form består regionens krisledning av tjänsteman i beredskap, TiB. Till dess att regionsdirektören är kontaktad, får TiB besluta om hur regionens resurser ska utnyttjas och eventuellt fördelas om. I många fall kompletteras TiB med andra beredskapsfunktioner som läkare i beredskap (RLB).

Läs mer om Västra Götalandsregionens krisberedskap.

Regeringens ansvar vid samhällskriser

Regeringen ansvarar för krishanteringen nationellt. Det innebär bland annat att den ser till att centrala myndigheter samordnar och utvecklar sin krisberedskap.

Regeringens ansvar för krishanteringen gäller i första hand strategiska frågor medan ansvaret för ledning och samordning av det rent praktiska arbetet ligger på berörda myndigheter.

Läs mer om regeringens krisberedskap på www.regeringen.se.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra – kommuner, regioner, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd till de som är ansvariga.

Läs mer om MSB:s krisberedskap på www.msb.se.

SOS Alarm

SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då många olika enheter rycker ut. Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser.

SOS Alarm skickar ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter.

SOS Alarm svarar även på informationsnumret 113 13 dit du kan ringa om du vill få eller lämna information vid olyckor och kriser i samhället.

Läs mer om SOS Alarms uppdrag på www.sosalarm.se.

Räddningstjänsten

Den kommunala räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser vid trafikolykor, dykolyckor och sjöolyckor samt brandbekämpning och insatser vid kemikalieolyckor. Götenes räddningstjänst ingår i ett förbund med kommunerna Falköping, Skara och Tidaholm och heter Samhällsskydd mellersta Skaraborg.

Räddningstjänstens räddningsledare kan också beordra alla medborgare i åldern 18 till 65 år att delta, i den mån deras kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Räddningsledaren kan beordra inbrytning i fastigheter, trädgårdar och till och med låta riva eller spränga hus oavsett vad ägaren anser.

Läs mer om Samhällskydd mellersta Skaraborg på www.smskaraborg.se.