Lyssna

Tillämpningsanvisningar för avgifter

Här kan du läsa om de nya tillämpningsanvisningarna för avgifter inom äldreomsorg och funktionshinder.

Nedan kan du läsa de nya tillämpningsanvisningarna och det finns också möjlighet att ladda ned det här:

Tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldreomsorg och funktionshinder i Götene kommun som pdf. Pdf, 386.4 kB.

1 Syfte med riktlinjer

I detta dokument redovisas tillämpning av lagstiftning, som gäller kommunens rätt att ta ut avgifter för vård, omsorg och socialt stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt avgifter för beviljade insatser inom äldreomsorg och funktionshinderområdet.

1.1 Allmänt om avgifter inom sektor omsorg, Götene kommun

Vid avgiftssättning gäller följande förutsättningar:

  • Avgiften ska vara skälig och anpassas utifrån den enskildes ekonomiska förhållanden.
  • Avgiften får inte överstiga kommunens självkostnad.
  • Vid avgiftssättning måste hänsyn tas till likställighetsprincipen i kommunallagen som innebär att alla kommuninvånare ska behandlas lika.

Kommunen får i sitt beslut om taxa bestämma att avgift ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde än vad som regleras i lagstiftningen – dock under förutsättning att likställighetsprincipen följs.
Insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är i princip avgiftsfria. Vissa undantag finns, i anslutning till en insats har kommunen möjlighet att ta ut skäliga avgifter för:

  • Bostad
  • Mat
  • Resor
  • Fritidsverksamhet
  • Kulturella aktiviteter

(18-21 §§ LSS)

Kommunen ska även se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Den enskilde ska ha kvar tillräckligt med pengar för sina personliga behov, till exempel:

  • Mat
  • Kläder
  • Tandvård
  • Fritid
  • Semester

Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens omkostnader för omvårdnaden när deras barn under 18 år vårdas i ett annat hem än det egna. (20 § LSS)

Kostnaden för hyra regleras i hyreslagstiftningen.

1.2 Socialtjänstlagen och andra lagar

Kommunens avgiftssystem och tillämpningsregler för avgifter inom omsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar, till exempel:

  • Socialtjänstlagen (SoL)
  • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
  • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
  • Inkomstskattelagen (IL)
  • Kommunallagen (KL)
  • Förvaltningslagen (FL)
  • Socialtjänstförordningen (SoF)

2 Allmänt om handläggning

Nedanstående föreskrifter ligger som grund vid beräkning av avgifter inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. I varje enskilt ärende görs en individuell beräkning av avgift. Utgångspunkten är att avgifter för vård och omsorg inte får uppgå till så höga kostnader att den enskilde inte förbehålls tillräckligt med medel för sina personliga behov och normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). Enskild person har själv skyldighet att söka ekonomiskt bistånd vid ett eventuellt underskott.

2.1 Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet räknas fram enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Prisbasbeloppet räknas ut av Statistiska Centralbyrån (SCB) och fastställs av regeringen varje år (2 kapitlet 6 och 7 §§ SFB).

2.2 Sekretess

Uppgifter som behövs för handläggning registreras, bearbetas och dokumenteras. Uppgifterna är sekretessbelagda utifrån gällande lagstiftning.

2.3 Myndighetsutövning

Vid biståndsbeslut avseende vård- och omsorgsinsatser enligt SoL och sjukvård enligt HSL handläggs och utreds avgiftsbeslut av avgiftshandläggaren.

2.4 Myndigheternas serviceskyldighet

Kommunen är skyldig att informera den enskilde om gällande avgifter och tillämpningsföreskrifter.

2.5 God man och förvaltare

I det fall den enskilde saknar förmåga att föra sin egen talan ska ett förordnande om god man eller förvaltare finnas och bifogas till avgiftshandläggaren. Kostnader för god man redovisas till avgiftshandläggaren.

2.6 Fullmakt

Om brukaren själv väljer att anhörig eller någon närstående ska kunna agera för dennes räkning fylls detta i på blanketten Inkomstförfrågan.

3 Avgiftsbeslut

Avgiftsbeslut fattas av avgiftshandläggaren enligt delegation och ska innehålla uppgift om avgiftsunderlag, förbehållsbelopp och beslutad avgift.

Avgiftsbeslutet ska meddelas och förses med information om hur beslutet kan överklagas, enligt bestämmelserna i förvaltningslagen.

Vid förändring som avser insats eller förändring som påverkar avgiften ska nytt avgiftsbeslut skickas ut till brukaren.

3.1 Årlig omprövning

Varje år räknas avgifterna om med anledning av ändrade prisbasbelopp, inkomstuppgifter samt skattebestämmelser.

Avgifter som är knutna till prisbasbeloppet justeras utan att taxan tas upp för beslut i Kommunfullmäktige. Omräkningen tillämpas tidigast vid februari månads faktura.

4 Avgiftsunderlag

Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.
Uppgifter om inkomster, privata pensioner, bostadskostnader med mera lämnas av brukaren eller ombudet på blanketten Inkomstförfrågan. Brukaren har skyldighet att omgående lämna nya uppgifter vid förändringar som påverkar avgiften.

Om brukaren har lämnat samtycke hämtas uppgifterna med automatik från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Samtycket som brukaren lämnar in till kommunen är giltigt tills något annat meddelas.

Om kommunen inte fått in uppgifter från brukaren eller samtycke att hämta information kommer avgiftsutrymmet beräknas utifrån att betalningsförmåga finns.

4.1 Avgiftsberäkning för olika hushållstyper

Ensamboende

Brukarens samtliga inkomster och utgifter som är avgiftsgrundande ligger till grund för avgiftsberäkningen.

Makar

Makars samtliga inkomster och utgifter som är avgiftsgrundande ska slås samman och delas på två. Underhållsavtal mellan makar saknar betydelse för avgiftsberäkningen.

Sammanboende

För sammanboende (sambo) beräknas inkomster och utgifter som är avgiftsgrundande var för sig då det inte finns någon lagstadgad underhållskyldighet dem emellan. Däremot räknas bostadskostnad som en gemensam kostnad och delas därför på dem båda. Då de har hushållsgemensamma utgifter har de samma förbehållsbelopp som makar.

Särskilt boende

Vid inflyttning till särskilt boende där maka eller make bor kvar i det ordinära boende så räknas de båda som ensamstående ur avgiftssynpunkt. Det innebär att man bär sin egen inkomst och får samma förbehållsbelopp som för ensamstående.

Vid inflyttning till särskilt boende där maka eller make bor i särskilt boende så räknas de båda som sammanboende ur avgiftssynpunkt. Det oavsett om de delar rum/lägenhet eller bor i varsitt.

4.2 Avgiftsutrymme

Avgiftsutrymmet är det belopp som kvarstår av inkomsten när förbehållsbeloppet är fråndraget.

För att beräkna avgiftsutrymmet ska skatt, bostadskostnad, minimibelopp och eventuellt individuellt belopp räknas bort från den totala bruttoinkomsten. Beräkningen utger hur stort ekonomiskt utrymme brukaren har att betala avgift, ett så kallat avgiftsutrymme.

Inkomst (rubrik 4.3) - minimibelopp och bostadskostnad (rubrik 4.5) = avgiftsområde

Avgiftsutrymme saknas

Den enskilde som inte har tillräckligt med medel till sin försörjning ska hänvisas till att söka bostadstillägg/bostadsbidrag och/eller försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen.

Då avgiftsutrymmet är noll kan avgift för vård och omsorg inte tas ut. Detta innebär inte ett allmänt försörjningsstöd. Kommunen har inte skyldighet att med automatik betala ut medel till brukaren för att denne ska nå upp till förbehållsbeloppets minimibelopp.

4.3 Avgiftsgrundande inkomster och utgifter

  • Som inkomst räknas bland annat:
  • Inkomst av tjänst
  • Garantipension
  • Tjänstepensioner
  • Privata pensionsförsäkringar
  • Utlandspensioner
  • Livränta
  • Bostadsbidrag/tillägg
  • Sjukpenning
  • Omvårdnadsbidrag
  • Kapitalinkomster

Som utgift räknas bland annat:

  • Bostadskostnad
  • Kostnad för god man/förvaltare
  • Kyrkoavgift enligt schablon

Inkomster som inte är avgiftsgrundande

Skattefria ersättningar och inkomster som inte ska tas med vid inkomstberäkningen och avgiftsunderlaget är:

  • Studiebidrag
  • Barnbidrag
  • Barns inkomster
  • Barns avkastning på förmögenhet
  • Ekonomiskt bistånd
  • Introduktionsersättningar för flyktingar
  • Handikappersättning/merkostnadsersättning,
  • Habiliteringsersättning
  • Assistansersättning

4.4 Insamling av inkomstuppgifter

En gång per år får samtliga brukare blanketten inkomstförfrågan från kommunen. Den enskilde är skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som inträffar under året och som kan påverka beräkningen av avgiften. Ändringar görs på blanketten Inkomstförfrågan.

Avgiften kan förändras till exempel när:

  • Inkomsten förändras
  • Familjeförhållandena förändras
  • Insatserna förändras
  • Bostadskostnaden förändras

Inkomstuppgifter inhämtas via inkomstförfrågan från den enskilde och från andra myndigheter om samtycke har lämnats. Uppgifter om pension och bostadstillägg överförs via datafil från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Vissa uppgifter kan endast erhållas från den enskilde, exempelvis:

  • Privata pensioner
  • Tjänstepensioner
  • Inkomst av kapital

För att kunna fastställa avgift, krävs att kommunen har tillgång till nödvändiga inkomstuppgifter och faktiska bostadskostnader.

Ny avgift gäller från och med den månad inkomstuppgifter lämnats till kommunen.

Automatisk inkomsthämtning

Automatisk hämtning sker från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Uppgift om bostadskostnad hämtas samtidigt från Försäkringskassan eller Pensionsmyndighetens datasystem för person som har bostadstillägg och bostadsbidrag.

Den enskilde lämnar själva uppgift om hyra i samband med inkomstförfrågan. Informationen från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten om bostadskostnad används bara om brukaren inte lämnar uppgiften på inkomstförfrågan.

Förbehållsbeloppet = minimibelopp + bostadskostnad (se nedan).

Minimibelopp

Minimibeloppet består av två delar, en schablondel och en individuell del, som innebär följande:

Beskrivning av minibeloppets schablondel

Minimibeloppets schablondel

Belopp per månad

Ensamstående

Enligt 8 kapitlet § 7 SoL

Samlevande makar och sambor

Enligt 8 kapitlet § 7 SoL

Minibeloppets schablondel ska täcka normalkostnader för:

  • Livsmedel
  • Kläder och skor
  • Fritid
  • Hygien och andra förbrukningsvaror
  • Dagstidning och telefon
  • Möbler och husgeråd
  • Hemförsäkring och hushållsel
  • Resor
  • Hälso- och sjukvård, läkemedel och tandvård
Beskrivning av höjning- och sänkning av minimibelopp

Minimibeloppets individuella del


Höjning av minimibelopp

Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av exempelvis:

· Kostnad för mat utöver livsmedelskostnad som omfattas av förbehållsbeloppets schablondel

· Underhållsskyldighet för barn

· Kostnad för god man/förvaltare

· Fördyrade resekostnader

Sänkning av minimibelopp

Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om:

· Kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet

· Kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende

· Tjänst som tillhandahålls kostnadsfritt

Höjning av den enskildes förbehållsbelopp sker med skillnaden mellan kostnaden för färdiglagad mat och den del av förbehållsbeloppet som avser livsmedelskostnad.

För personer, som bor i kommunens särskilda boenden, kan vissa utgiftsposter ingå i hyreskostnaden eller ges kostnadsfritt. Minimibeloppet kan då sänkas med motsvarande belopp.

Boendekostnad

För den som inte lämnar uppgift om bostadskostnad, beräknas bostadskostnaden till 0 kronor. Uppgift om bostadskostnad lämnas på blanketten Inkomstförfrågan.

Endast bostadskostnad för en bostad per hushåll får läggas till förbehållsbeloppet – den bostad där den enskilde är folkbokförd.

Vid boende i särskilt boende får endast bostaden i särskilt boende läggas till förbehållsbeloppet.

Generellt

Följande kostnader beräknas schablonmässigt enligt Pensionsmyndighetens föreskrifter:

  • Uppvärmning
  • Vattenförbrukning
  • Sophämtning
  • Kostnader för varmvatten

Kostnad för hushållsel räknas inte som boendekostnad.

Hyreslägenhet

Bostadskostnad för en hyrd bostad är den avtalade hyran inklusive tillägg för avgifter som:

  • Uppvärmning
  • Vattenförbrukning
  • Sophämtning
  • Kostnader för varmvatten

Bostadsrätt

Bostadskostnad för en bostadsrätt är den fastställda årsavgiften (hyran) samt kostnader för:

  • Uppvärmning
  • Vattenförbrukning
  • Sophämtning
  • Varmvatten

Den som har en bostadsrätt får som bostadskostnad också räkna med 70 procent av räntor på lån som avser bostaden. Detta gäller under förutsättning att bostadsrätten vid tidpunkten av köpet har satts i pant.

Egen fastighet

Bostadskostnaden för eget småhus, en- eller tvåfamiljshus, beräknas utifrån Pensionsmyndighetens föreskrifter. Som bostadskostnad räknas:

  • 70 procent av räntekostnader på lån i fastigheten
  • Taxeringsvärde och fastighetsavgift
  • Övriga driftskostnader enligt Pensionsmyndighetens schablon, till exempel vatten, sotning, renhållning

För boende i eget tvåfamiljshus beräknas kostnaden enligt ovanstående och därefter fördelas bostadskostnaden på respektive lägenhet per kvadratmeter.

Som bostadskostnad för eget småhus på jordbruksfastighet, som är inrättat som bostad för en eller två familjer, får kostnader räknas som hör till bostadsfastigheten. Som taxeringsvärde räknas enbart bostadshuset med kringliggande tomt.

Från kostnaderna dras eventuella hyresintäkter av.

För flerfamiljshus, det vill säga mer än två lägenheter, tillämpas Skatteverkets bestämmelser.

5 Fakturering

Fakturering sker en gång per månad.

Avgifterna inom äldreomsorg och funktionshinder faktureras i efterskott. Hyra faktureras som huvudregel för innevarande månad.

5.1 Fakturering makar och sammanboende

För hushåll där fler har insatser så betalar varje brukare för sina respektive omvårdnadsinsatser medan serviceinsatser i hushållet betalas av den med flest omvårdnadstimmar.

Indelning av insatser

Serviceinsatser
Praktisk hjälp med hemmets skötsel som:

  • städning och tvätt
  • inköp, post-och bankärenden
  • matlagning och distribution av färdiglagad mat

Omvårdnadsinsatser

  • hjälp med att äta, sköta sin personliga hygien och att klä sig
  • hjälp att förflytta sig, viss ledsagning
  • hjälp att bryta isolering
  • trygghet och säkerhet i det egna hemmet, t ex trygghetslarm
  • korttidsplats
  • dagverksamhet
  • hemsjukvård
  • avlösning av anhörig
  • tillsynsbesök / stödsamtal som ingår i vårdplan
  • rehabiliterande insatser i hemmet
  • utprovning av hjälpmedel

6 Högkostnadsskydd för avgifter (maxtaxa)

Hur hög avgift som kommunen får ta ut styrs av de olika lagrummen.

6.1 Äldreomsorg

Riksdagen har beslutat om ett högkostnadsskydd, en maxtaxa, för vad kommunen får som mest ta ut i avgift för vård och omsorg. Högkostnadsskyddet ändras i takt med att prisbasbeloppet förändras. Det sker en gång per år.

Den enskilde betalar avgift för de insatser som är beviljade enligt socialtjänstlagen (SoL) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Hur stor avgiften får vara bestäms i lagen. (8 kapitlet 5 § SoL, 17 kapitlet 8 §§ HSL)

6.2 Funktionshinder

Inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) styr 18-21 §§ vilka avgifter som får tas ut.

  • Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut
  • Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader
  • Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov

7 Avgifter

Priserna för vård och omsorg är som regel momsbefriade. Det finns några avgifter som inte räknas som vård och omsorg, där har kommunen skyldighet att ta in moms. För de avgifter som har momsplikt är detta angivet nedan.

7.1 Äldreomsorg - hemtjänst i ordinärt boende

Vårdavgift

Den enskilde betalar efter en timtaxa utifrån antalet beviljade biståndstimmar per kalendermånad. Timtaxan för hemvård är 0,48 procent av prisbasbeloppet kr/timme och ingår i maxtaxan.

I denna vårdavgift ingår kostnaden för ett trygghetslarm eller ett trygghetslarm med GPS. Beviljas båda larmen tillkommer avgift för trygghetslarm med GPS utöver vårdavgiften.

Matdistribution

Portionspriset för distribuerad mat är 0,14 procent gånger prisbasbelopp för avgiftsåret. Själva distributionen ingår i hemtjänstavgiften. Är matdistribution den enda insatsen betalar den enskilde 0,045 procent gånger prisbasbelopp för avgiftsåret per portion, avgiften ingår i maxtaxan.

Trygghetslarm

Trygghetslarm: en tolftedel av sju procent av prisbasbeloppet för avgiftsåret

Trygghetslarm med GPS: en tolftedel av 9,1 procent av prisbasbeloppet för avgiftsåret

Sammanboende betalar endast för ett trygghetslarm. Har hushållet fler än ett GPS-larm betalar hushållet per enhet.

7.2 Äldreomsorg - träffpunkt

Måltider

Portionspriset för mat på träffpunkt är 0,14 procent gånger prisbasbelopp för avgiftsåret. Denna avgift är inklusive moms.

7.3 Äldreomsorg – särskilt boende (SÄBO)

Inflytt till särskilt boende

Medlemsavgiften inom Götene Äldrehem är 100 kronor, detta debiteras i samband med första hyran och återbetalas med sluthyran.

Vårdavgift

Avgiften motsvarar maxtaxan. Beloppet justeras efter prisbasbeloppet för avgiftsåret.

Matavgift

Matkostnad per månad på särskilt boende är 7,45 procent gånger prisbasbelopp för avgiftsåret.

Parboendebeslut på särskilt boende

Då parboendebeslut blir aktuellt betalas avgift enligt gällande taxa utifrån beslutade insatser.

Bara en av de boende faktureras för hyran. Hyran betalas av den som står på kontraktet.

Om makar bor i varsin lägenhet behandlas de ändå som sammanboenden ur avgiftssynpunkt.

Matavgiften betalas av båda. Det är ett matabonnemang det finns inte möjlighet att betala för enstaka måltider. Det finns möjlighet att avstå från matabonnemanget för den som inte har boendebeslutet.

Om den som inte har boendebeslutet har blivit beviljad hemvård/hemtjänst betalas den enligt ordinarie taxa.

Om den som står på kontraktet avlider betalas hyran av den kvarboende, om den kvarboende saknar beslut om särskilt boende har hen inte per automatik rätt att bo kvar i lägenheten.

7.4 Äldreomsorg och funktionshinder – hälso- och sjukvård enligt HSL

Har den enskilde insatser enligt HSL i ordinärt boende är avgiften 1 procent gånger prisbasbelopp för avgiftsåret i månaden. Hälso- och sjukvård i SÄBO ingår i hemtjänstavgiften. HSL-avgiften ingår i maxtaxan.

Enskilda med LSS-beslut som är behov av HSL-insats betalar ingen avgift.

7.5 Äldreomsorg och funktionshinder – korttid/växelvård

  • In- och utskrivningsdag räknas som en dag vad gäller matkostnad samt vårdavgift.
  • Vistas brukaren på korttiden i väntan på inflyttning till särskilt boende eller har ett beslut om växelvård som är 6 månader eller längre medför det en höjning av förbehållsbeloppet till högsta nivå för tillägg för mat (30 portioner) på grund av en ökad matkostnad.
  • Eventuell korrigering av förbehållsbelopp görs och nytt avgiftsbeslut skickas ut, ingen korrigering görs bakåt i tiden.
  • Vistas man tillfälligt på korttiden höjs inte förbehållsbeloppet eftersom den ökade kostnaden inte är varaktig, det vill säga kortare än 6 månader.

Vårdavgift

En korttidsplats/växelvård kostar en trettiondedel av hemtjänstavgiften enligt maxtaxa. För den period som korttidsplats/växelvård nyttjas betalas eventuell mellanskillnad mellan vårdavgiften för korttidsplats/växelvård och hemtjänstavgiften delat på 30.

Matkostnad

Kostnad för mat tillkommer. Kostnaden beräknas som en trettiondedel av matkostnad på särskilt boende. Matkostnaden är inte uppdelad per måltid. Hela dygnet består av frukost, lunch, middag, kvällfika och fika/mellanmål under dagen. Kostnaden är en sammanslagning över hela dagens måltider. Ingen avräkning sker om någon måltid under dygnet inte intas.

7.6 Äldreomsorg – dagverksamhet demens

Vårdavgift

För dagverksamhet betalar deltagaren en avgift på en trettiondedel av hemtjänstavgiften enligt maxtaxan per dag. Avgiften ingår i maxtaxan.

Matavgift

För mat betalar deltagare 60 procent av Socialstyrelsens schablon för livsmedelskostnad per dag.

7.7 Funktionshinder – boendestöd

Boendestöd är i Götene kommun kostnadsfritt.

7.8 Äldreomsorg och funktionshinder – avlösning i hemmet

Avlösning i hemmet är i Götene kommun kostnadsfritt.

7.9 Äldreomsorg och funktionshinder – ledsagning

Inom funktionshinder med insatser inom LSS och SoL är ledsagning avgiftsfritt.

Inom äldreomsorgen är avgiften baserad på timtaxan inom hemtjänsten när insatsen är regelbunden. Vid enstaka tillfällen vid enstaka beslut för till exempel ledsagning till sjukhus är insatsen avgiftsfri.

7. 10 Funktionshinder – kontaktperson

Vid utförande av aktiviteter i samband med insatsen kontaktperson enligt LSS står den enskilde för sina egna omkostnader.

Arvodes- och omkostnadsersättning till kontaktperson grundas på en individuell bedömning utifrån uppdragets art och omfattning och betalas av kommunen.

7. 11 Funktionshinder – daglig verksamhet

Avgifter för arbetsresor

  • Dygnskostnad = Västtrafiks månadskortpris för en zon delat med 30.
  • Tak för kostnaden per månad är två tredjedelar av Västtrafiks månadskortpris för en zon.

Lunch

1 ÷ 365 × (31 % × prisbasbeloppet för avgiftsåret) × moms i de fall brukaren inte har med egen matlåda eller ombesörjer maten på annat sätt.

7.12 Funktionshinder – LSS-boende

Mat på LSS-boende

Där det finns möjlighet för kommunen att erbjuda matabonnemang faktureras en kostnad som inte överstiger Konsumentverkets riktvärde för livsmedelskostnader. Månadsavgiften är 55 procent av prisbasbeloppet för avgiftsåret delat med 12. Priset är inklusive moms.

Köper brukaren matabonnemang ingår lunch på daglig verksamhet där sådan erbjuds.

7.13 Funktionshinder – korttidsvistelse/korttidstillsyn

Matavgift

  • Frukost 1 ÷ 365 × (12,1 % × prisbasbeloppet för avgiftsåret)
  • Lunch 1 ÷ 365 × (29,2 % × prisbasbeloppet för avgiftsåret)
  • Kvällsmål eller mellanmål 1 ÷ 365 × (14,6 % × prisbasbeloppet för avgiftsåret)

7.14 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar

För barn och ungdomar under 18 år som på heltid bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS beräknas ersättningen till kommunen utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i socialtjänstförordningen. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med per månad får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar högsta belopp för underhållsstöd, vilket sedan 2019 är högst 1 573 kronor i månaden till och med månaden när barnet fyller elva år, därefter 1 723 kronor till och med månaden när barnet fyller 15 år och 2 073 kronor efter att barnet har fyllt 15 år. Avgiften tas ut per månad med avräkning med en trettiondedel per dag för de dagar barnet vistats hemma. (9 § p8 LSS) (6 kapitlet 2-4 §§ SoF)

Föräldrars ersättning till kommunen ska, enligt 6 kapitlet 2 § socialtjänstförordningen (SoF), beräknas på samma sätt som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem (19 kapitlet SFB).

Individuella beräkningar

Bestämmelsen innebär att kommunen ska göra individuella beräkningar och skälighetsbedömningar av respektive förälders betalningsförmåga. För var och en av vårdnadshavarna ska fastställas ett belopp som de ska betala till kommunen. Beräkningen utgår från respektive vårdnadshavares inkomst och antalet barn de är försörjningsskyldiga för. Beräkningen kan därför leda till att föräldrarna ska betala olika belopp.

Barnbidraget

Vårdnadshavare behåller barnbidraget och svarar för sitt barns kläder, fritidsaktiviteter och fickpengar. Resor till och från bostad med särskild service för barn och ungdom betalas av omsorgstagaren/vårdnadshavaren.

7.15 Äldreomsorg och funktionshinder – trädgårdstjänst

Faktura skickas en gång per månad i efterskott. Avgiften ingår inte i maxtaxan eller är inkomstprövat.

Avgift för Trädgårdstjänst per timme är 0,37 procent av prisbasbeloppet för avgiftsåret.

8 Retroaktiv rättelse av avgift

Rättelse avseende för låg avgift beroende på kommunens handläggning kan debiteras för tre månader tillbaka.

Om för hög avgift debiterats och felet beror på kommunens handläggning återbetalas avgift för tid upp till tio år.

Om brukaren inte har lämnat korrekta uppgifter eller inga uppgifter alls rättas inte avgiften till brukarens fördel. Är rättningen till kommunens fördel görs rättningen i upp till tio år.

9 Inträde eller utträde under pågående månad

9.1 Vårdavgift, trygghetslarm och HSL

Vid inträde eller utträde i hemtjänst eller särskilt boende samt trygghetslarm och HSL under pågående månad beräknas avgiften för motsvarande del av månaden med 1/30-del per dag.

9.2 Matkostnad

Vid inträde eller utträde på särskilt boende under pågående månad beräknas matkostnaden för motsvarande del av månaden med en trettiondedel per dag.

9.3 Hyra

Jordabalkens (12 kapitlet JB) bestämmelser tillämpas. Vid flytt eller dödsfall debiteras hyra för de kommande 14 dagarna, om inte annan längre tid är överenskommet med enhetschef.

10 Frånvaro

Reducering av avgift sker i samband med avgiftsdebitering månaden efter den månad då frånvaron inträffat.

10.1 Frånvaro ordinärt boende

Avgiftsbefrielse medges om brukaren minst sju dagar i förväg avsäger sig hemtjänstinsatser till enhetschef, under en perioder om minst 14 kalenderdagar i följd. Avgiften minskas med en trettiondedel av aktuell månadsavgift från och med 15:e frånvarodagen till och med dagen före återkomst.

Vid sjukhusvistelse sker avdrag från dag 15. In- och utskrivnings dag räknas som en dag. Avgiften minskas med en trettiondedel av aktuell månadsavgift. Eventuell matdistribution faktureras inte och det gäller från dag ett.

Avser avgiften trygghetslarm görs inget avdrag vid frånvaro.

Om frånvaron beror på vistelse i annan kommun som utför insatserna, faktureras avgiften till brukaren som vanligt av Götene kommun.

10.2 Frånvaro särskilt boende

Vid planerad frånvaro som meddelats sju dagar i förväg reduceras vårdavgift och ersättning för mat med en trettiondedel per dag från och med den 15:e dagen. Frånvaron ska vara sammanhängande. Hyra/hyresavgift reduceras inte vid frånvaro.

Reducering av avgift görs vid sjukhusvistelse genom att matavgiften minskas med en trettiondedel per dag. In- och utskrivningsdag räknas som en dag. Från dag 15 minskas också omvårdnadsavgiften med en trettiondedel per dag. Hyra/hyresavgift reduceras inte vid frånvaro.

10.3 Frånvaro LSS-boende

Där det finns möjlighet för kommunen att erbjuda matabonnemang och brukaren valt ett sådant, vid planerad frånvaro som meddelats sju dagar i förväg reduceras ersättning för mat med en trettiondedel per dag från och med den 15:e dagen. Frånvaron ska vara sammanhängande. Hyra/hyresavgift reduceras inte vid frånvaro.

Reducering av avgift görs vid sjukhusvistelse genom att matavgiften minskas med en trettiondedel per dag. In- och utskrivningsdag räknas som en dag. Från dag 15 minskas också omvårdnadsavgiften med en trettiondedel per dag. Hyra/hyresavgift reduceras inte vid frånvaro.

11 Avgiftsbefrielse

Eventuell avgiftsbefrielse utöver gällande lagstiftning och tillämpningsregler initieras av enhetschef och beslutas av sektorchef.

12 Överklagan

En besvärshandling som inkommit i rätt tid ska utredas och omprövas. Överklagandet ska adresseras till förvaltningsrätten och skickas/inlämnas till kommunen inom tre veckor.

Besvärsskrivelsen ska adresseras till Förvaltningsrätten, men lämnas till:

Götene Kommun

Socialnämnden

533 80 GÖTENE

Nämnden får enligt 46 § förvaltningslagen (FL) ändra sitt beslut. Om delegerad beslutsfattare gör bedömningen att beslutet inte ska ändras, ska denne skyndsamt sända skrivelsen och övriga handlingar samt eventuellt eget yttrande till Förvaltningsrätten.

Om delegerad beslutsfattare gör bedömningen att beslutet ska ändras ska kommunen skyndsamt överlämna överklagandet och det nya beslutet och övriga handlingar i ärendet till Förvaltningsrätten. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet. Det nya beslutet ska överlämnas till Förvaltningsrätten oberoende av hur beslutet ändras, dvs. även om myndigheten anser att den har ändrat beslutet helt enligt klagandens begäran.

Kostnad för mat och hyra kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. Hyran kan prövas av hyresnämnden.

12.1 Överklagan av kommunens avgiftssystem

Beslut om kommunens avgiftssystem för vård och omsorg fattas av kommunfullmäktige. Kommunens taxebeslut kan överklagas (inom tre veckor) av alla kommunmedlemmar och bli föremål för så kallade laglighetsprövning enligt kommunallagen, 13 kapitlet. Prövningen kan utmynna i att beslutet upphävs, men inte att beslutet ersätts med ett annat.

12.2 Överklagande av enskilt avgiftsbeslut

Omsorgsnämndens individuella avgiftsbeslut får överklagas (inom tre veckor) hos allmän förvaltningsdomstol genom så kallat förvaltningsbesvär. Det gäller beslut om avgift och avgiftsförändring samt beräkning av avgiftsunderlag, bostadskostnad och förbehållsbelopp. Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits. Beslutet kan endast överklagas av den som berörs av beslutet. Vid bifall till den klagande kan ett nytt beslut ersätta det överklagade beslutet (16 kapitlet 3 § SoL).

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!