Lyssna

Vanliga frågor och svar om invasiva växter

Invasiva främmande arter är ett stort problem som påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar kostnader både för enskilda och för samhället. Vad du gör som privatperson spelar stor roll.

En illustration av en rosa invasiv växt Förstora bilden

Illustration av jättebalsamin

En av de viktigaste åtgärderna för att bromsa minskningen av biologisk mångfald är att stoppa och begränsa spridningen av invasiva främmande arter. Den 1 januari 2015 trädde en EU-förordning om invasiva främmande arter i kraft och sedan augusti 2016 finns det en unionsförteckning över vilka arter som måste begränsas i alla EU:s medlemsländer.

Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter är djur, växter och svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Arterna kan trivas bra i sin nya miljö och kraftigt öka. När dessa arter ökar påverkar det de lokala ekosystemen och biologisk mångfald, samt kan ha en negativ effekt på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter eller bara invasiva arter kan orsak ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Varför behöver vi bekämpa och hantera invasiva arter?

Invasiva främmande arter kan orsaka allvarlig skada på ekosystem och biologisk mångfald. Fungerande ekosystem är oerhört viktigt för oss människor genom att det ger oss olika ekosystemtjänster som pollinering, ren luft och bättre skydd mot klimatförändringar. Det är viktigt att vi bekämpar arter och begränsar invasiva arter för att minimera skadorna på samhället.

Hur sprids invasiva arter?

Spridningen kan ske oavsiktligt genom transporter, oförsiktig hantering av trädgårdsväxter eller djur som rymmer från anläggningar med mera. Människor har en stor påverkan i spridningen och ökad kännedom om förekomst och hantering av arter kan minska spridningen drastiskt.

Invasiva växtarters spridning sker oftast på grund av oförsiktig hantering av trädgårdsväxter. Många sprids med hjälp av frön eller vegetativa delar som rotfragment.

Har jag som privatperson och markägare skyldighet att hindra spridningen?

Alla är skyldiga att hindra spridningen av de invasiva arterna som finns på EU:s förordning över invasiva främmande arter. Arter på EU:s förordning får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande.

Här kan du läsa om vilka arter som är EU-listade.

Trots att det inte är lagstadgat uppmuntrar Naturvårdsverket till att stoppa spridningen av andra invasiva främmande arter, exempelvis blomsterlupin och kanadensiskt gullris. De utgör ett minst lika stort hot mot biologisk mångfald som de EU-listade arterna och kan inom snar framtid komma att bli förbjudna även dem.

Om du finner en invasiv art som är med på EU:s förteckning på din mark, har du som markägare skyldighet att bekämpa den. Det gäller även om du till exempel arrenderar marken men inte äger den. Invasiva arter som inte är EU-listade finns det inget krav på att bekämpa, däremot rekommenderas det för att förebygga framtida problem.

Vad ska jag göra om jag har en invasiv växt på min tomt eller mark?

Om du finner invasiva växter, rapportera in det i artportalen. Genom att rapportera in invasiva arter hjälper du markägare, kommunen och myndigheter att ha koll på utbredningen och planera bekämpning.

Rapportera in i artportalen. 

Om du upptäcker invasiva arter på din mark ska en säker bekämpning starta. Bekämpningen är anpassad efter art och bestånd. Metodkatalogen är en hjälp när du ska välja metod vid bekämpning av invasiva främmande arter. Syftet är att underlätta för myndigheter och andra aktörer som bekämpar invasiva arter att välja bekämpningsmetod. Slutligt val av metod behöver alltid göras utifrån rådande förutsättningar i varje enskilt fall.

Tips på olika metoder för bekämpning av invasiva arter finns i Metodkatalogen.

 Vad görs med växtavfall?

Samla ihop allt avfall från invasiva främmande växter och lägg i dubbla plastsäckar som försluts väl, förslagsvis med tejp.

Därefter ska säckarna lämnas på återvinningscentralen. Återvinningscentralen tar emot upp till 4 sopsäckar med växtavfall. Kontakta personal på plats för att lämna dessa säckar på rätt ställe. Om du har större mängder (mer än 4 sopsäckar) ska du kontakta en avfallsentreprenör för borttransport och förbränning.

Var försiktig under transport så inget växtmaterial sprids.

SLÄNG ALDRIG TRÄDGÅRDSAVFALL FRÅN INVASIVA ARTER I NATUREN ELLER KOMPOST.

 Får jag plocka invasiva växter?

De EU-listade arterna är helt förbjudna att förflytta och sprida, dem får du alltså inte plocka. Även om det inte finns lagar som omfattar till exempel parkslide och vresros bör plockning av dessa undvikas eftersom arternas spridning gynnas om du tappar frön eller rotdelar på vägen.

Vad gör kommunen för att bekämpa invasiva växter?

Kommunen arbetar aktivt med att stoppa spridningen av invasiva växter. Jättebalsamin och Jätteloka är två arter som är EU-listade och som förekommer i kommunen. Jättebalsamin bekämpas genom rotdragning av arbetsmarknadsenheten som får hjälp under sommaren av feriearbetare. Jätteloka är begränsad på kommunens mark.

Vi arbetar med att ta fram en handlingsplan för att bekämpa invasiva arter. Vi rapporterar aktivt in i artportalen, har kontakt med Trafikverket och Länsstyrelsen som bekämpar invasiva växter på deras ansvarsområden. Vi undersöker även olika metoder för att bekämpa parkslide.

Vi kontaktar markägare vid inrapportering och upptäckt av en invasiv art. Alla markägare i kommunen har fått brev från Länsstyrelsen angående bekämpning av EU-listade arter.

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!