- Du är här:
- Startsida
- Omsorg och stöd
- Flykting och integration
Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades och är kanske inte aktuell längre.
Publicerad klockan .
Sammanfattning från möte med boende i Lundsbrunn den 17 mars på Lundsbrunns asylboende
Publicerad: klockan
Lundsbrunns asylboendes bjöd in kommunen att delta på deras möte med boende i Lundsbrunn den 17 mars. Här kan du läsa en sammanfattning av vad som sades på mötet.
Lundsbrunns asylboende bjöd in vår integrationsstrateg Ulla Knutsson att delta på deras möte med boende i Lundsbrunn den 17 mars. Ett fyrtiotal personer, inklusive oss från kommunen och personal från asylboendet, deltog på mötet.
Inför mötet fick vi ta del av anteckningarna från ett tidigare möte som asylboendet hade hållit med Lundsbrunnsbor i februari. Utifrån de frågor och diskussionsområden som stod med i anteckningarna tog Ulla med sig skolchefen Leif Lagergren, kommunutvecklare Karl-Arne Hennersten och chefen för Service och teknik Göran Gustafsson, trygghet- och säkerhetssamordnare Dag Högrell och kommunikationsstrategen Charlotta Lövgren till mötet för att så bra som möjligt kunna svara på Lundsbrunnsbornas olika frågor och funderingar.
Mötet inleddes med en kort presentationsrunda där alla fick berätta vilka de var och i vilken egenskap de deltog på mötet. Därefter tog Ulla ordet och började berätta övergripande om hur Götene kommun jobbar med integration. Sedan berättade Leif om hur skolorna arbetar med att lära de asylsökande barnen svenska och så snabbt som möjligt få in dem i ordinarie undervisning. Efter en kort kaffepaus tog Karl-Arne och Göran över och berättade om de planer för samhällsbyggnadsutvecklingen som finns för Lundsbrunn och Dag berättade om det trygghet- och säkerhetsarbetet som pågår i kommunen. Under hela kvällen fanns det möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Därefter var ordet fritt för frågor och diskussion.
Nedan finns ett sammandrag från varje ämnesområde som berördes. I den grå rutan under varje avsnitt presenteras de frågor som ställdes av deltagarna tillsammans med det svar som gavs.
Integrationsarbetet i Götene kommun - Ulla Knutsson, integrationsstrateg
I dagsläget finns cirka 1 300 asylsökande personer i Götene kommun. De bor på asylboendena i Lundsbrunn och i Brännebrona, några bor fortfarande kvar på Hällekis camping, en del har eget boende i kommunen och de ensamkommande flyktingbarnen bor på kommunens boenden för ensamkommande eller i familjehem runt om i kommunen.
Det är inte samma 1 300 asylsökande personer som bor i kommunen. Migrationsverket flyttar runt de asylsökande av olika anledningar och därför flyttar vissa asylsökande ut från kommunen medan andra flyttar in. Det finns flera anledningar till att Migrationsverket flyttar asylsökande, till exempel att familjer behöver större yta att bo på eller att det har uppstått incidenter mellan individer som därför behöver skiljas åt.
Asylboendet på Hällekis camping avvecklas
Asylboendet i Hällekis håller på att avvecklas på grund av att campingen ska återgå till sin normala campingverksamhet. De asylsökande som bor där flyttas av Migrationsverket till andra asylboenden runt om i Sverige där det finns plats. Det är allstå inte säkert att de flyttas till ett närliggande asylboende.
Svenska en viktig del av integrationen
Att få lära sig svenska är en av de viktigaste nycklarna till att kunna integreras i vårt samhälle. Asylsökande barn har rätt till skolgång men vuxna får börja läsa svenska för invandrare (SFI) först när de har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Det kan i dagsläget ta upp till två år innan den asylsökande får besked om sin asylansökan. Det innebär att frivilligverksamhet från civilsamhället är viktig för att den asylsökande ska få lära sig svenska och ha något att göra om dagarna.
Att få ett jobb, lära sig svenska och få svenska vänner och få känna samhörighet är hur många invandrare själva beskriver integration och utgör därför en viktig grund till hur kommunen arbetar med integrationsfrågorna.
Samverkansmodell för att stärka flyktingarna att hjälpa sig själva
Götene kommun har tillsammans med asylboendena i Lundsbrunn och i Brännebrona startat upp en samverkansmodell utifrån Restad gårdkonceptet. Modellen bygger på att flyktingarna själva ska skapa aktiviteter för sitt eget välbefinnande, öka deras chanser att ta sig in på arbetsmarknaden och integreras i närsamhället, med stöttning av en paraplyorganisation bestående av kommunen, Migrationsverket, asylboendet, frivilligorganisationer och civilsamhället.
Redan nu håller bland annat en välkomstkommitté på att startas i Lundsbrunn som består av asylsökande som bor på kurorten som kommer ta hand om nya asylsökande som flyttar in, visar dem hur boendet och närsamhället fungerar, vilka lagar och regler de måste känna till med mera.
Kompetenskartläggning av asylsökande på gång
Just nu görs en kartläggning av vilken kompetens de asylsökande i kommunen har. Den kommer sedan att användas för att hjälpa till att hitta praktikplatser åt de asylsökande och matcha ihop dem med företag, organisationer och föreningar som kan ha nytta av deras kompetens.
Utbildningar för ökad integration
Götene kommun kommer att anordna ett antal utbildningar för att öka förståelsen kring andra kulturer, kulturmöten, religion och integration. Det är både föreläsningar för kommunens medarbetare och politiker, föreningar och frivilligorganisationer och öppna föreläsningar som vem som helst kan anmäla sig till. De öppna föreläsningarna kommer att annonseras om på kommunens hemsida samt i Götene tidning.
Integrationsruta i Götene tidning med korta fakta
För att öka transparensen i det arbete som Götene kommun gör vad gäller flykting- och integrationsarbetet har vi infört en integrationsruta i Götene tidning. Där kommer varje vecka några korta fakta att presenteras som man sedan kan läsa mer om på kommunens hemsida.
Frågor och svar om integrationsarbetet
> Vad gör Götene kommun för att hjälpa de asylsökande i Lundsbrunn?
Vi startar ett koncept som bygger på en modell från Restad gård i Vänersborg. Det har startats av en flykting som nu är anställd av Rädda Barnen för att starta upp konceptet i övriga Sverige. Det bygger på att du som flykting tar över ansvaret för din vardag och tar hjälp av omgivande samhälle för att förverkliga det hela. För flyktinga av flyktingar.
> Är det inte ogjort arbete att ge de asylsökande praktik när de ändå kanske blir flyttade till annan ort när de får uppehållstillstånd?
Nej, vi måste se att arbetet vi gör är större än Lundsbrunn och Götene kommun. Om de får stanna och kommer förberedda till en annan ort så kan de komma snabbare till arbete där. Men de kan också välja att stanna kvar i vår kommun och skaffa boende på egen hand.
> Vilka kommer ingå i paraplyorganisationen för Restad gårdmodellen?
Migrationsverket, kommunen, ägare av asylboendena, frivilliga, kyrkor och föreningsliv.
> Finns det något riktat bidrag till idrottsföreningar för aktiviteter som gynnar integrationen?
Det finns en pott på 200 000 kronor för 2016 som frivilliga kan söka pengar från för integrationsaktiviteter. Summan är på högst 5000 kronor och den hanteras av Ulla Knutsson. Skicka ett mail och beskriv vad ni behöver pengar till. Det finns även ett ärende hos politiken om större bidrag till idrottsföreningar för deras insatser i integrationsarbetet.
Integrationsarbetet i skolan - Leif Lagergren, skolchef
För ett år sedan var en friskola på väg in i Götene och vi hade redan för få barn för antalet skolor i kommunen. Ekonomin var ansträngd och det fanns risk för att en skola var tvungen att läggas ned på grund av det bristande elevunderlaget. Sedan de asylsökande har kommit till Götene kommun har vi fått 300 nya barn som ska börja skolan och eventuella nedläggningshot av skolor är borta.
Två månader från avisering till skolstart
Kommunen ansvarar för att ge skolgång för asylsökande barn 6-18 år och allmän förskola för barn mellan 3 och 5 år. De asylsökande familjerna ansöker om att deras barn ska få börja skola eller förskola hos Migrationsverket som sedan skickar en anvisning på barnet till kommunen. Från det att vi har fått aviseringen har vi två månader på oss att ordna en plats i förskola eller skola.
Anställt lärare och skolpersonal för att stärka skolan
På Lundabyn har det anställts flera lärare och studiehandledare för att underlätta för de nya barnen att komma in i klasserna och så snabbt som möjligt lära sig svenska. Det har även anställts en kurator och en skolsköterska som kommer jobba heltid på Lundabyn. Ytterligare en skolledare och en administratör har också anställts.
Statlig ersättning för de asylsökande eleverna
Kommunen får en statlig ersättning för varje asylsökande barn som börjar i skola eller förskola. Det är alltså inte kommunens ordinarie skolbudget som går till att ordna skola och allmän förskola för de asylsökande barnen.
Förberedelseklass eller direkt ut i ordinarie klasser
Det finns två olika arbetssätt när nyanlända barn ska börja skolan. Antingen placeras de direkt ut i klasserna från dag ett eller så får de först börja i en förberedelseklass där fokus är på att lära dem svenska och sedan slussas de successivt ut i ordinarie klasser. De asylsökande barnen som börjar på Lundbyn börjar först i en förberedelseklass. Barnen från Brännebrona asylboende som börjar på Prästgårdsskolan får börja direkt i ordinarie klasser.
På grund av lokalbrist i på Lundagård där föreberedelseklasserna håller till har det även startats förberedelseklasser på Västerbyskolan. De barnen kommer sedan att slussas in i klasser på Källby gård och Ljungsbackenskolan.
Även de lite äldre barnen som ska börja på Liljestensskolan får först börja i en förberedelseklass innan de slussas in i klasserna.
Investeringar för de statliga medlen
För de integrationsmedel som kommunen har fått av staten har bland annat digitala verktyg köpts in för att underlätta barnens inlärning. Även skolans lekmiljöer i Lundsbrunn kommer att rustas upp. Vi har även fått riktade medel för att ordna fler sommaraktiviteter för alla barn i Götene kommun.
Frågor och svar om skolan
> Varför slussas de asylsökande barnen in i skolan när det inte är säkert att de får vara kvar i Lundsbrunn? Är det inte bättre om de har egna klasser och förskolor på kurorten?
Barnen går i vanlig svensk skola eftersom integration är det bästa sättet att lära sig svenska på. Skolan i Sverige är ett nationellt ansvar som vi i Götene delar. Om barnen hamnar i en annan del av landet är vi skyldiga att ge barnen de bästa förutsättningarna.
> Får kommunen ekonomisk ersättning för varje asylsökande elev? Går ersättningen till den skola som tar emot eleven?
Vi får en ersättning för varje grundskoleelev om cirka 97 000 kronor per läsår. Av dessa medel går 70 000 kronor till skolan där eleven är inskriven. Övriga medel går till ledning,administration, elevhälsa och skolskjutsar.
> Varför finns det inte studiehandledare i varje klass?
Studiehandledare finns för att översätta till elevens modersmål. Stödet ska finnas i den utsträckning så att eleven känner trygghet men inte i så hög grad så att elevens inlärning av svenska hämmas. Stödet ska minskas successivt med elevens inlärning av svenska språket.
> Kan asylsökande som kan engelska praktisera i skolan för att hjälpa lärarna och de asylsökande eleverna?
Asylsökande liksom andra måste ha ett intyg från belastningsregistret för att få jobba i skolan. Det är svårt att få ett sådant intyg innan personen har fått uppehållstillstånd.
> Vad får de asylsökande barnen för skolmaterial som de kan använda sig av utanför skoltid? Kommer de asylsökande barnen få en egen ipad?
Vi har beställt ipads och dessa leverans efter påsklovet. Dessa ska användas i inlärningen då ett antal appar finns som pedagogiska verktyg att stödja svenskundervisning.
> Görs en bedömning av varje elev innan de slussas ut i klasserna? Kan en 12-åring bli placerad i en förstaklass?
Alla elever placeras i den klass som man har ålder för. En bedömning av elevens svenskkunskaper görs inför att varje elev ska gå över från förberedelseklass till vanlig klass.
> Blir det någon utbyggnad av skolmatsal och gymnastiksal nu när det har börjat så många fler elever på Lundabyn?
Den nuvarande bedömningen är att lokalen för idrottsundervisning har normal standardstorlek. Samma bedömning görs för matsalen. Båda lokalerna har låg utnyttjandegrad men är mycket välfyllda under korta tider. Det är en resursfråga att äska utbyggnad av lokalerna då hyresnivån ökar och tar medel från annat exempelvis personal och material. Eftersom utbyggnad av matsal och gymnastiksal har lämnats in som medborgarförslag är det upp till politiken att ta ställning till detta, inte tjänstemän.
Samhällsbyggnadsutveckling i Lundsbrunn - Karl-Arne Hennersten och Göran Gustafsson
Trafiksäkerhetsåtgärder
Det kommer att göras temporära trafiksäkerhetsåtgärder runt kurorten i form av vägavsmalningar på Brunnsvägen och på två ställen på Ledsjövägen. De kommer komma på plats under april. Däremot kommer vägavsmalningarna inte vara kvar under vintermånaderna då avsmalningslisterna försvårar för snöröjningen av gatorna. Skyltar och starkare belsyning kommer även att sättas upp.
Det pågår även ett arbete att byta ut alla glödlampor i lyktstolparna i Lundsbrunn mot LED-lampor som ger ett bättre ljus och är energisnålare. Det är ett arbete som sträcker sig över flera år.
Upprustning av lekplatser
Lekplatsen vid Vinbärsvägen kommer att förstärkas för 300 000 kronor. Den kommer kompletteras med fler lekredskap och avgränsningar mot granntomten och gatan kommer att göras. Vi hoppas kunna starta arbetet under maj.
Även lekområdet vid Lundabyn kommer att upprustas. Planeringen av det projektet startas inom kort.
Gång- och cykelvägar
Planering av en cykelväg till Sörbovallen pågår. Möten har hållits med markägare och Lundsbrunns IF. Vägen kommer inte hinna påbörjas innan sommaren men förhoppningen är att arbetet kommer igång innan årets slut.
Gång- och cykelväg på Lundvägen från Dalaholmskorset mot skolan. Det är Trafikverket som äger vägen och därför föreslås en ansökan till Trafikverket att de bygger och driftar cykelvägen på samma sätt som gjordes med cykelvägen vid Ledsjövägen.
Frågor och svar samhällsbyggnadsutveckling
> Vad gör kommunen för att underlätta för att skapa bostäder i Lundsbrunn så att de asylsökande kan bo kvar när de har fått uppehållstillstånd?
Bostadsförsörjningen och bostadsbyggandet är en av de viktigaste frågorna för Götene kommun de närmaste åren, som i de flesta kommuner. Kommunen arbetar tillsammans med det kommunala bostadsbolaget och privata företag för att få till fler bostäder i kommunen. Det finns mark att bygga på, det finns klara detaljplaner och det finns många lediga kommunala villatomter. Svårigheten är att hyresnivåerna i nya flerbostadshus är höga, på grund av byggkostnaderna, vilket gör det osäkert om det är möjligt att få nya lägenheter uthyrda. Vi, som alla, undersöker vad som kan göras för att få ner byggkostnader och var och hur bostadsföretag kan tänka sig att satsa.
> Kan vi få en trafikavsmalning vid Rosenvägen/Mariedalsvägen?Det finns en hastighetsdämpande förhöjning i denna korsning, av trafiksäkerhetsskäl. Vi får följa upp om det behövs ytterligare åtgärder.
> Varför bygger ni inte fler övergångsställen?
Övergångsställen ger inte en ökad trafiksäkerhet, det måste till andra åtgärder som till exempel leder till att bilister sänker hastigheten.
> Hur jobbar kommunen med att skapa en flyttkarusell så att fler kan bo kvar i Lundsbrunn?
Se svar på frågan om bostadsbyggande.
> Kommer ni att bygga ett nytt äldreboende i Lundsbrunn? Det finns beslut på att bygga äldreboende, kan det bara struntas i?
Det finns ett politiskt beslut sedan 2002 att det ska finns ett äldreboende i varje tätort. Det beslutet ligger fortfarande kvar, det finns dock ingen prioriteringsordning eller något tidsperspektiv i det beslutet. Valet att bygga nytt äldreboende i Götene tätort grundar sig på att efterfrågan är som störst just i detta område.
> Varför bygger ni inte en lekplats vid affären? Det är en naturlig mötesplats.
Inriktningen nu är en förbättring av lekplatsen på Vinbärsvägen och en upprustning av lekplats och utemiljö vid skolan. Det ger förbättrade lekmiljöer under många år framåt.
> Boulebanan vid affären används inte. Kan ni inte sätta ut lite trevliga möbler där så att det skapas en mötesplats där?
Mycket intressant förslag. Vi undersöker vad som kan göras.
> Går det att sänka hastigheten i Lundsbrunn till 40 km/h?
På genomfartsgatorna är Trafikverket väghållare och hanterar frågan om ändrad hastighet. På kvartersgatorna är det kommunens ansvar men där är hastigheten naturligt lägre. Detta har hittills inte varit en fråga som diskuterats.
> Kan man skapa en torghandel i Lundsbrunn?
Noteras som ett förslag. Skulle någon vara intresserad av att ha torghandel i Lundsbrunn så är det positivt för centrummiljön.
> Nedskräpning är ett problem, kan vi få fler papperskorgar?
Nedskräpning är i grunden ett ansvar för dem som slänger papper, fimpar och annat. Fler papperskorgar löser inte detta. Vi får istället titta på hur vi på olika sätt kan få till en ökad medvetenhet att man inte skräpar ned.
Trygghet- och säkerhetsarbete - Dag högrell
Vad gäller trygghet- och säkerhetsarbetet i kommunen i stort så jobbar vi med risk- och sårbarhetsanalyser för att ta reda på vilka områden vi behöver jobba mer med än andra. Några hör av sig till kommunen och uttrycker sin oro, något vi tar på stor allvar.
Vi har ett nära samarbete med polisen. Vi gör gemensamma lägesanalyser och tar fram gemensamma åtgärdsplaner som specificerar vad som är kommunens ansvar att jobba vidare med och vad som är polisens ansvar.
Vi har även ett nära samarbete med länsstyrelsen. Vi rapporterar in vårt läge varje onsdag och varannan vecka medverkar vi på regionala samverkanskonferenser som länsstyrelsen kallar till där samtliga kommuner i länet deltar, ibland även polis, Migrationsverket, Trafikverket, regionen och frivilligorganistioner såsom Röda korset.
Vi jobbar även förebyggande mot våldsbejakande extremism. Men då vi inte ser några tendenser till detta i Götene kommun, utgör detta en mindre del av säkerhetsarbetet.
På våra boenden för ensamkommande flyktingbarn arbetar vi med riskanalyser. Varje boende har även larm och skalskydd så att de som bor och jobbar där ska känna sig trygga. Vi har även väktare som patrullerar området regelbundet.
Kommunen har ett brottsförebyggande råd (BRÅ) som arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Vi anordnar även trygghetsvandringar med hjälp av lokala föreningar för tryggare kvällar och nätter i vår kommun. Även våra fältande fritidsledare gör en viktig insats, som skapar mötesplatser för våra ungdomar och befinner sig ute på kvällar och nätter runt om i kommunen där våra ungdomar håller till.
Frågor och svar om trygghet och säkerhet
> Kan ni ordna patrullerande bilar som kör i Lundsbrunn? Och inte bara på huvudgatorna utan även på villagatorna?
Securitas ronderar i dagsläget i alla kommundelar. Vi kan be dem köra på vissa villagator, men det är viktigt att vi inte tar över andra myndigheters ansvar eftersom det kan leda till de aktörerna väljer att minska sina resurser i det området.
> Finns det något journummer vi kan ringa om det händer något?
Lars-Erik Svan ska ge Lundsbrunnsborna ett telefonnummer till den väktarrondering som företagen köpt upp.
> Hur jobbar ni med säkerheten på boendet för ensamkommande flyktingbarn i Lundsbrunn?
- Elektroniskt låssystem och skalskydd.
- Personalen släpper in besökare.
- Personalen har överfallslarm
- Regelbundna riskanalyser på alla boenden
> Hur jobbar ni med tryggheten på bussarna?
Västtrafik och Nobina (som kör bussarna) satte in bussvärdar vid ett flertal tillfällen under januari och februari på buss 202 mellan Skara och Götene. Deras jobb var att hjälpa resenärerna med att köpa biljetter och visa hur man reser med Västtrafiks bussar samt vara ett stöd till busschaufförerna.
> Det finns inga helgbussar i Lundsbrunn, hur jobbar ni med den frågan?
Vi har en pågående dialog med Västtrafik om behovet av bussar som trafikerar Lundsbrunn även på helger. Tills vidare finns den anropsstyrda linjen 229 som kör mellan Lundsbrunn och Götene, som kan användas under helger. Det är taxibilar som kör linjen och måste därför bokas senast en timme före avresa.
Förslag och önskemål från mötesdeltagarna
Följande förslag och önskemål gavs från mötesdeltagare:
- Förslag: en person från samma land men som har bott i Sverige under en längre tid skulle kunna hjälpa de nyanlända snabbare in i det svenska samhället eftersom de talar samma språk och har samma bakgrund.
- Önskemål om att skolchefen besöker Lundabyn.
- Förslag: kommunen tar in praktikanter från asylboendet.
- Förslag: Sätt ut trevliga sittmöbler vid boulebanan vid affären i Lundsbrunn och snygga till vid parkeringsplatsen så att det blir en trevlig mötesplats där folk naturligt vistas.
- Önskemål: Fler gatlyktor i Lundsbrunn.
- Önskemål: Regelbunden dialog mellan asylboendet, kommunen, polisen och Migrationsverket för ökad trygghet och bättre samverkan.
- Förslag: Skapa en miljögrupp inom asylboendets supportverksamhet som bidrar till en god miljö i Lundsbrunn.
- Förslag: Skapa fler grillplatser i Lundsbrunn, så att de asylsökande har möjlighet att grilla på ett bra sätt.
- Önskemål: Skyltar på olika språk vid Sörboleden för att berätta om förhållningsreglerna som gäller.
Frågor och synpunkter till Lundsbrunns asylboende
Det ställdes även ett antal frågor och synpunkter till representanterna från asylboendet. Här är några av dem.
- Vilka utmaningar ser asylboendets ledning för verksamhten framöver?
- Asylboendets verksamhet upplevs som sluten. Önskas mer transparens om både det som är positivt och negativt.
- Vad gäller de blåljusutryckningar som har varit till asylboendet?
- Husvärdar på asylboendet hade varit bra.
- Snart dags för klassfotboll som är en folkfest, kan asylboendet delta på något vis för att främja integrationen?
Dela
Var det här informationen du sökte?
Tack för att du hjälper oss!