Götene ingår i Bästa-kommuner-klubben

Publicerad: 14 mars 2014 klockan 08.19

Götene kommun var för andra året i rad inbjudna till Svenskt Näringslivs ”Bästa-kommuner-klubb” för samtal om framtidens företagsklimat. Götene hade åter placerat sig bland de 20 kommuner i Sverige som fått bästa sammanfattande omdöme av sina företagare. Under en diskussionsdag fick kommunerna dela med sig och inspireras av varandra. Samtalen handlade om hur en kommun får ett bra företagsklimat och hur man upprätthåller ett bra företagsklimat.

Svenskt Näringslivs ranking kommer att presenteras i maj.  

Upphandling och kompetens

I den senaste mätningen av lokalt företagsklimatet är det två områden där svenska företagarna är särskilt missnöjda: kommunens upphandling och tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. De frågorna var diskussionsteman när Bästa-kommuner-klubben samlades till sitt årliga möte.  

Birgitta Laurent, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv, informerar om de nya upphandlingsdirektiven från EU, som bland annat säger att kommuner kan ta kontakt med företag i förberedelseprocessen i syfte att lära sig mer.
- Det är även viktigt att kompetensen inte stannar hos upphandlingschefen, utan den måste spridas ut i hela kommunens organisation och till alla inköpare, säger Birgitta Laurent.  

Det finns olika sätt att öka upphandlingskompetensen.
- Är man en liten kommun får man samarbeta med andra kommuner, säger Åsa Karlsson från Götene vilket flera andra kommuner håller med om.  

På området kompetensförsörjning och hur man skapar samverkan mellan skola och näringsliv hade kommunerna många bra tips att dela med sig av. Gert Rahm från Götene kommun berättar om Företagsfrukostar med åttorna som utvecklats under tre år. I år kunde Näringslivsföreningen tillgodose de flesta elevernas förstaval, där de ville träffa representanter för totalt cirka tjugo olika yrkesgrupper och cirka tio olika branscher. Bland nya yrkesgrupper på årets frukostar fanns advokat, tandläkare, veterinär, personlig tränare, arkitekt, barnmorska med flera. 

Mia Liljestrand, expert på yrkeshögskolefrågor på Svenskt Näringsliv, berättar om den mismatch som finns på arbetsmarknaden, där allt för få yrkesutbildar sig, och att en lösning på kommunnivå är så kallad yrkesvux. - Idag är det relativt svårt för den som gått ett högskoleförberedande program att göra en icke akademisk yrkeskarriär. Detta kan man förändra genom yrkesvux. Men många kommuner erbjuder vuxenutbildning endast till de personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden, och dit räknas inte alltid personer som slutfört gymnasiet med godkända betyg, säger Mia Liljestrand.