Krigets offer i Ukraina hedrades på årsdagen med tal och en tyst minut

På fredagen den 24 februari hölls en kort ceremoni i Centrumhuset för att uppmärksamma årsdagen då Ukraina invaderades av ryska trupper. Kommunfullmäktiges ordförande höll ett känslofyllt och betänkansvärt tal och krigets offer hedrades med en tyst minut. Hade du inte möjlighet att delta på plats eller se livesändningen av ceremonin kan du se den i efterhand eller läsa talet här. Det finns också en engelsk översättning av talet.

Ett trettiotal människor hade samlats i Sessionssalen i Centrumhuset för att delta vid ceremonin för att uppmärksamma årsdagen då Ukraina invaderades av Ryssland och för att hedra krigets offer.

Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Ernklev höll ett känslofyllt och betänkansvärt tal och ledde deltagarna in i den tysta minut som hölls över hela Sverige klockan 9.00 idag.

Om du vill se ceremonin eller läsa talet hittar du videon och talet i textform nedan. Talet finns även översatt till engelska.

Talet

Igår morse för ett år sedan, den 23 februari 2022, gick både ukrainare och Götenebor som vanligt till sina arbeten i våra respektive länder. Vi vinkade hej då till våra barn när dom skulle till skolan, våra ungdomar funderade sömnigt på dagens prov och personalen inom vård och omsorg tog tryggt hand om de äldre och sjuka.

Över oss alla, både i Götene och i Ukraina, vajade blåa och gula flaggor som ett bevis på att våra demokratiska värden var intakta.

Men dagen efter, den 24 februari för ett år sedan förändrades allt för de ukrainska folket och för världens trygghet. Medan våra barn i Götene gick iväg till skolan tvingades barnen i Ukraina stanna hemma, i skyddsrummen, för att presidenten i Ryssland hade bestämt sig för att angripa Ukraina. Syftet var att slita ner deras blågula flagga och ersätta den med en annan, att rensa ut demokratin och helt ta över ett självständigt land som dom med förfalskad information som stöd, ensidigt hävdade var deras.

Tack vare heroiska insatser och beslut från försvaret, från den ukrainska ledningen, politiker på alla nivåer och den samlade ukrainska befolkningen i alla åldrar, lyckades Ukraina skydda stora delar av sitt samhälle. Men i kampen för att hålla sitt land levande, dog många. Civila, militärer, barn och gamla – alla hade de det gemensamt att de var helt oskyldiga offer för ett annat lands aggression.

När Ryssland, som trodde att de ägde både sanningen och Ukraina, insåg att demokratin och Ukrainas folk tillsammans var så mycket starkare än stormaktens våldsmaskineri, började man hämnas Ukrainas styrka genom ett hänsynslöst, brutalt och urskillningslöst dödande av civila. Man bombade då som nu, skolor, sjukhus, teatrar och arbetsplatser – platser helt utan militär betydelse, platser där civila, barn och vuxna sökt skydd och trygghet, helt utan annan orsak än att man inte med en enkel ”specialoperation” lyckades ta över deras land, en fri och självständig demokratisk nation.

Det var och är en terror. Civila dödades, sköts, plågades, på gator, i källare, folk dog under rasmassor eller medan de försökte rädda dem som låg begravda under sina egna hus – de ryska brotten mot människorna i Ukraina saknar motstycke och är lika tydligt dokumenterade, som bilderna som bevisar dem är grymma. Ukrainas befolkning gav inte vika, men det skedde till priset av många förlorade liv. Folk tvingades att fly i miljontals under stora umbäranden och med stora personliga förluster i form av splittrade familjer och krossade framtider som följd.

Det är alla dem som vi idag har kommit för att sörja och hedra. De tappra ukrainare som under detta första år förlorade sina liv, de ukrainare som förlorade nära och kära, de ukrainare som då och än idag fortsätter sin kamp inne i Ukraina eller från sin av Ryssland påtvingade exil i andra länder, för att inte förlora sin frihet, för att inte förlora sitt land och sin hembygd, och som trots svåra umbäranden och förluster på olika plan på grund av den ryska aggressionen fortsätter kampen – det är alla dem, alla er, som vi idag hedrar och beundrar.

Vi reser oss nu, här i Götene, precis som i många andra kommuner i Sverige och i världen, och samlas i en gemensam tyst och stilla stund i eftertanke och för att hedra alla krigets offer i Ukraina.

------------------------

Rysslands invasion av Ukraina är ett krig som i den öppna och fria globala värld som idag råder är totalt orättfärdigt och onödigt. Inget land ”behöver” rädda ett annat land. I kriget som Ryssland startade med sin invasion, dödas människor utan urskillning och utan orsak, människor som i stället kunde använt sina liv till att arbeta, bilda familj, utbilda sig och leva sina liv i trygghet.

Rysslands invasion är ett krig mot Ukrainas befolkning och Ukrainas suveränitet, men det är också ett krig mot oss och ett hot mot våran suveränitet.

Rysslands invasion är också ett krig mot våra demokratiska värderingar, det är ett krig mot fakta – där Ryssland som så många andra diktaturer, använder en förfalskad och skev verklighetssyn och historieskrivning för att rättfärdiga sina aggressioner och sin terror.

I denna absurda, konstgjorda värld som kunnat skapats utan sanningar, eftersom sanningen är förbjuden, och styrd med skräcken som vapen, kan presidenten som beordrade invasionen idag för ett år sedan, tillåta sig att säga: ”Det var inte vi som började kriget!” för han vet att ingen i hans eget land vågar opponera sig

I detta informations-vakuum framställer President Putin istället Ryssland som en världens räddare och beskriver oss i väst som otänkande, förtappade och dekadenta människor, som annorlunda människor som behöver räddas eller dödas av den totalitära ryska regimen, en regim som är så rädd för sina egna medborgares reaktioner på kriget, att de för säkerhets skull har stängt av deras åtkomst till all objektiv information så de bara kan lyssna på och bara tro på det som ”den store ledaren” säger.

Och visst – Putin har rätt: Vi är annorlunda. För vi låter våra medborgare få ha och framföra sina politiska åsikter, vi låter våra medborgare få ha de intressen, den personliga läggning och den frihet och de drömmar som de vill ha.

Vi är annorlunda för vi låter våra medborgare få uttrycka sig fritt, vi är annorlunda för vi slår inte ner demonstranter som inte säger det staten vill och vi förgiftar inte regimmotståndare eller kastar dem i fängelse utan rättegång, för påhittade brott.

Så visst: Vi är annorlunda än Ryssland – och jag är stolt över att vi är det, jag är stolt över vår demokrati i det stora, men också i det lilla, här i vår kommun.

Jag är stolt över att jag kan stå här som kommunpolitiker i lilla Götene, se ut över er alla här i salen, ni medborgare från Ukraina och Götene, ni politiker, ni tjänstepersoner, alla ni som varje dag på olika sätt hävdar, skyddar och utvecklar vår demokrati.

Vi i Götene ser olika åsikter som en tillgång, vi i Götene ser människors olikheter som en styrka i vår samhällsbyggnad, vi i Götene ser er som flytt hit från Ukraina som en kraft och en tillgång där era erfarenheter och ert och ert folks mod kan hjälpa oss att bygga vidare på demokratin och hjälpa oss att förstå hur viktig den är och hur sårbar den är.

Ni och era landsmän- och kvinnor, kan hjälpa oss förstå att vi också måste vara starka, att vi också måste vara vaksamma om vi ska kunna skydda oss och vår demokrati mot makter, stater och personer som vill annorlunda – och som med vilseledande information, lögner och hat mot oliktänkande vill skapa förutsättningar för egen vinning och egen makt.

Det ukrainska folket visar varje dag under sina blågula flaggor att gemensamhet och demokrati skapar möjligheter till stordåd. Vi delar inte bara deras flaggas färger utan också deras önskan att arbetet för det gemensamma målet, en varaktig demokrati, fred och välgång ska fortsätta.

Även om ni är välkomna här i Götene, så hoppas vi att ni från Ukraina snart skall ges möjlighet att återvända till ert land, till ert Ukraina, som utan tvekan kommer att skaka av sig aggressionens och diktaturens makt, ingen kan veta hur lång tid det kommer att ta – men ni kommer att lyckas och vårt stöd till Ukraina är inte avhängigt på vilken tid det tar. Vi kommer att stödja er på alla olika sätt som är möjliga för oss – i det stora och i det lilla - eftersom er kamp för frihet och demokrati också är en kamp som ni för, för oss i Götene, Sverige och Europa, för vår utveckling och för allas vår fred.

Vi bor i Götene, men vi lever med och i världen!

Demokrati, kunskap och frihet är nyckeln till samhällets framgång och fortlevnad.

Slava Ukraine!

Tack.

English translation of the speech

Yesterday morning, one year ago, on February 23rd, 2022, both Ukrainians and citizens of Götene went to work as usual in our respective countries. We waved goodbye to our children as they went to school, our teenagers drowsily contemplated the day's exams, and those in healthcare confidently took care of the elderly and sick.

Above us all, both in Götene and in Ukraine, blue and yellow flags waved as evidence that our democratic values were intact.

But the day after, on February 24th, one year ago, everything changed for the Ukrainian people and for the world's security. While our children in Götene went off to school, children in Ukraine were forced to stay at home, in bomb shelters, because the president of Russia had decided to attack Ukraine. The goal was to tear down their blue and yellow flag and replace it with another, to purge democracy and completely take over an independent country that they unilaterally claimed as their own with falsified information as support.

Thanks to heroic efforts and decisions from the defense, the Ukrainian leadership, politicians at all levels, and the collective Ukrainian population of all ages, Ukraine managed to protect large parts of its society. But in the fight to keep their country alive, many died. Civilians, military personnel, children, and the elderly - they all had in common that they were completely innocent victims of another country's aggression.

When Russia, who believed they owned both the truth and Ukraine, realized that democracy and the people of Ukraine together were so much stronger than the violence of a superpower, they began to avenge Ukraine's strength through a ruthless, brutal, and indiscriminate killing of civilians. They bombed then as they do now, schools, hospitals, theaters, and workplaces - places entirely without military significance, places where civilians, children, and adults sought refuge and safety, with no other cause than that they did not manage to take over their country with a simple "special operation," a free and independent democratic nation.

It was and is terrorism. Civilians were killed, shot, tortured, on streets, in cellars, people died under rubble or while trying to save those buried under their own houses - the Russian crimes against the people of Ukraine are unparalleled and as clearly documented as the images that prove them are cruel. Ukraine's population did not give in, but it happened at the cost of many lost lives. People were forced to flee in millions, facing great hardships and personal losses in the form of shattered families and crushed futures.

It is all of those that we have come here today to mourn and honor. The brave Ukrainians who lost their lives during this first year, the Ukrainians who lost loved ones, the Ukrainians who continue to fight inside Ukraine or from their Russia-imposed exile in other countries, to not lose their freedom, to not lose their country and homeland, and who despite the difficult hardships and losses on different levels due to the Russian aggression, continue the fight – it is all of them, all of you, that we honor and admire today.

We stand now, here in Götene, just as in many other municipalities in Sweden and around the world, and gather in a common silent and still moment of reflection and to honor all the victims of the war in Ukraine.

Russia's invasion of Ukraine is a war that in the open and free global world that exists today is completely unjustified and unnecessary. No country "needs" to save another country. In the war that Russia started with its invasion, people are killed indiscriminately and without cause, people who could have used their lives to work, start families, educate themselves, and live their lives in safety.

Russia's invasion is a war against Ukraine's population and Ukraine's sovereignty, but it is also a war against us and a threat to our sovereignty.

Russia's invasion is also a war against our democratic values, it is a war against facts - where Russia, like so many other dictatorships, uses a falsified and skewed worldview and history to justify its aggression and terror.

In this absurd, artificial world that has been created without truths, because truth is forbidden, and ruled by fear as a weapon, the president who ordered the invasion a year ago today can allow himself to say, "It wasn't us who started the war!" because he knows that no one in his own country dares to oppose him.

In this information vacuum, President Putin portrays Russia as a savior of the world and describes us in the West as thoughtless, damned, and decadent people, as different people who need to be saved or killed by the totalitarian Russian regime, a regime that is so afraid of its own citizens' reactions to the war that they have shut off their access to all objective information so they can only listen and believe what "the great leader" says.

And certainly - Putin is right: We are different. Because we allow our citizens to have and express their political opinions, we let our citizens have the interests, personal preferences, freedom, and dreams they want.

We are different because we allow our citizens to express themselves freely, we are different because we do not suppress protesters who do not say what the government wants, and we do not poison opposition figures or throw them in prison without trial, for fabricated crimes.

So, indeed: we are different from Russia - and I am proud that we are, I am proud of our democracy on a large scale, but also on a small scale, here in our municipality. I am proud that I can stand here as a municipal politician in little Götene, look out over all of you here in the hall, you citizens from Ukraine and Götene, you politicians, you officials, all of you who every day in different ways uphold, protect, and develop our democracy.

We in Götene see different opinions as an asset, we in Götene see people's differences as a strength in our community building, we in Götene see you who have moved here from Ukraine as a force and an asset where your experiences and your people's courage can help us to continue building democracy and help us understand how important it is and how vulnerable it is.

You and your compatriots can help us understand that we too must be strong, that we too must be vigilant if we are to protect ourselves and our democracy against powers, states, and individuals who want differently - and who, with misleading information, lies, and hatred towards those who think differently, want to create conditions for their own gain and power.

The Ukrainian people show every day under their blue and yellow flags that community and democracy create opportunities for great achievements. We not only share their flag's colors but also their desire for the work towards the common goal, a lasting democracy, peace, and prosperity to continue.

Although you are welcome here in Götene, we hope that you from Ukraine will soon be given the opportunity to return to your country, to your Ukraine, which will undoubtedly shake off the power of aggression and dictatorship. No one can know how long it will take - but you will succeed, and our support for Ukraine is not dependent on how long it takes. We will support you in every way possible for us - big and small - because your struggle for freedom and democracy is also a struggle that you are fighting for us in Götene, Sweden, and Europe, for our development and for everyone's peace.

We live in Götene, but we live with and in the world!

Democracy, knowledge, and freedom are the key to society's success and survival.

Slava Ukraine!

Thank you.