Riktlinje - lekplatser och lekmiljöer

Götene kommuns riktlinjer för lekplatser handlar om att skapa roliga, säkra och hållbara platser där barn kan leka och utvecklas, samtidigt som de blir mötesplatser för alla åldrar. Lekplatserna ska placeras där de behövs mest, vara varierande och anpassas till både barnens behov och miljön. Kommunen ska också planera långsiktigt, ta hand om platserna noggrant och lyssna på invånarna för att göra dem så bra som möjligt.

1. Inledning

I december 2023 beslutade kommunfullmäktige om ny vision för Götene kommun. I visionen spelar barnen och deras villkor en central roll. Visionen lyfter också andra perspektiv som kan kopplas till frågan om platser för lek.

Utifrån visionen har kommunfullmäktige antagit fem övergripande mål. De övergripande målen bryts sedan ner till verksamhetsmål med tillhörande indikatorer. Ett av kommunstyrelsens mål lyder:

Götene kommun skapar förutsättningar för ökad lek, rörelse och rekreation utomhus.

1.1 Bakgrund

En lekplatsstrategi beslutades i kommunstyrelsen §48, 12 mars 2014 (KSK2013/655).

Kommunstyrelsen antog §59 22 mars 2017 (KSK 2017/197) en handlingsplan för lekplatser. Handlingsplanen utgick ifrån tidigare beslutad lekplatsstrategi och innehöll riktlinjer för utformning av lekplatser, en lekplatsinventering, åtgärdsförslag utifrån antal barn i olika områden samt ett underlag med kartor.

Utveckling har efterhand skett både med kommunens lekplatser, med regelverk kopplat till lekplatser och lekutrustning samt med forskning på området.

En lekplatsutredning genomfördes under våren 2024. Utredningen omfattade:

• inventering och nulägesbeskrivning
• kartläggning av förutsättning
• omvärldsbevakning
• analys och förslag på utveckling framåt.

Dokumentet, samt tidigare nämnda styrdokument, ligger till grund för denna riktlinje.

1.2 Syfte och definitioner

Syftet med denna riktlinje är att fungera vägledande för planering, investering, drift och underhåll avseende kommunens lekplatser och lekmiljöer.

Med lekplatser och lekmiljöer menas såväl traditionella lekplatser som anpassade lekmiljöer i park-, natur- och skogsytor.

1.3 Avgränsningar

Skolgårdar och förskolegårdar omfattas inte av riktlinjen. Det gör inte heller platser och utrustning som främst riktar sig till ungdomar och vuxna i form av skateanläggning, när-idrottsplatser, utegym, bouleplaner och liknande.

2. Koppling till kommunens vision

I kommunens vision är barnperspektivet centralt. För att uppnå visionen, och tillhörande mål, ska lekplatser och lekmiljöer av hög kvalitet bidra med är att:

• ge barn och unga tillgång till spännande och stimulerande lekmiljöer
• främja barns och ungas hälsa och utveckling
• skapa attraktiva mötesplatser för barn, ungdomar och vuxna

Kommunens vision inkluderar också ”... stort fokus på hållbarhet”. Detta medför att de tre hållbarhetsperspektiven - ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet - ska beaktas samt balanseras sinsemellan i allt arbete med lekplatser och lekmiljöer.

3. Principer

Principerna avseende lekplatser och lekmiljöer har delats in i tre områden

• Utformning
• Placering
• Ansvar

De tre hållbarhetsperspektiven - ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet - ska beaktas samt balanseras sinsemellan i allt arbete med lekplatser och lekmiljöer.

3.1 Utformning

Platserna för lek ska:

• Upplevas välkomnande och trygga. Detta görs genom bland annat välkommen-skylt med kontaktuppgifter, belysning, balans mellan sol och skugga samt överblickbar utformning med välavvägd rumslighet.
• Vara inspirerande och inbjuda till lek och rörelse samt ha ett högt lekvärde. Lekvärdet ska förstärkas med hjälp av växtlighet och angränsande natur då naturmiljöer är betydelsefulla för lek.
• Utgöra trevliga mötesplatser över generationsgränserna, med goda vistelsemöjligheter för alla åldrar.
• Vara säkra och välskötta samtidigt som de ska vara utmanande och väcka intresse. De ska besiktigas en gång per år samt synas en gång per månad. Eventuella faror ska åtgärdas omgående.
• Vara varierande sinsemellan med olika lekredskap, material och rumsligheter. Det omgivande landskapet ska om möjligt integreras i utformningen.

Inför förändringsarbete ska följande beaktas:

• Vid projektering och utformning ska förhållningssättet låg driftskostnad framför låg anläggningskostnad tillämpas.
• Platsernas tillgänglighet och användbarhet avseende både rörelse- och orienteringsmöjlighet ska ökas efterhand som platser anpassade för lek utvecklas. Det kan gälla både hela, och delar av, en plats.
• I de fall avveckling ska ske, ska det genomföras planerat och utgå ifrån befintlig utrustnings status.
• Medborgardialog med berörda.

3.2 Placering

• I Götene kommun ska platser anpassade för lek finnas i kommunens större tätorter där det finns kommunal park- eller naturmark i lämpliga lägen. Platser anpassade för lek kan även finnas i mindre tätorter där det finns kommunal park- eller naturmark i lämpliga lägen.
• Förändringar i platsernas placeringar över tid ska följa den demografiska förändringen i olika bostadsområden så att platser anpassade för lek finns där det bor många barn, anpassat till vilka lekmöjligheter som finns i övrigt i området samt övrig samhällsutveckling.

3.3 Ansvar

• Götene kommun ska ta driftansvaret för de lekplatser de är juridiskt ansvariga för. Perspektiven i arbetsinsatserna ska vara långsiktiga.
• Antalet lekplatser ska anpassas efter de budgetförutsättningar som ges.
• Ansvarsfördelning inom organisationen styrs genom kommunfullmäktiges delegering av ansvar i reglementen för respektive nämnd.

4. Genomförande

Riktlinjens innebörd behöver beaktas av olika professioner i organisationen, exempelvis berörda chefer, planarkitekter och parkingenjör. Samverka behöver ske på ett strukturerat sätt inom organisationen för att få önskvärd effekt.

4.1 Handlingsplan

För att skapa förutsättningar för ett strukturerat arbete med offentliga platser anpassade för lek ska en flerårig kommunövergripande handlingsplan tas fram och beslutas politiskt. Utifrån denna handlingsplan lyfts ekonomiska frågor till det fleråriga budgetarbetet.

4.2 ”Hjälpfrågor”

Man kan ta reflekterande frågor till hjälp för att säkra att man har det mer övergripande perspektivet med sig vid utveckling och förändring av en plats för lek.

Exempel på frågor för lekmiljöer är:

• Sprider platsen glädje?
• Väcker platsen nyfikenhet och skapar intresse?
• Är platsen trivsam?
  
  
• Vilka typer av lek ger platsen förutsättningar för?
• Vilka är målgruppen och hur skulle man kunna bredda den gruppen?
• Vad ska leken leda till?
  
  
• Hur skapar vi lekvärde på andra sätt än genom prefabricerad utrustning?
• Hur kan man låta platsen för lek präglas av kringmiljön?
• Hur kan natur och ”konstgjort” mixas och vävas samman på ett bra sätt, utan att säkerheten kompromissas?
  
  
• Skapar platsen möjlighet till kontakter?
• Utvecklar den besökarna och samhället?
• Är platsen och utformningen möjlig att utveckla och förändra över tid?