Program för arbetet med våld i nära relation

Götene kommuns politiska program för att bekämpa våld i nära relation syftar till att systematiskt arbeta för att förebygga och stoppa våld inom alla kommunens verksamheter. Programmet omfattar olika typer av våld, såsom mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, och våld i nära relation. Alla sektorer inom kommunen ska bidra till att nå de gemensamma målen. Målet är att skapa ett hållbart och tryggt samhälle genom att arbeta förebyggande, stärka stöd och samverka med andra myndigheter för att skydda och hjälpa de utsatta.

1. Inledning

Detta politiska program för våld i nära relation tar sin utgångspunkt i Götene kommuns gällande ledningssystem samt lagar och styrdokument som är av betydelse för programområdet. Genom programmet för våld i nära relation beskrivs den politiska styrningen av vad Götene kommun ska uppnå inom detta område inom en 4-6 årsperiod. Varje kommun i Sverige ska fastställa mål för arbetet med våld i nära relation.

Det politiska programmet för våld i nära relation är utarbetad av kommunstyrelsen och antogs av kommunfullmäktige 27 januari 2025. Programmet ska vara ett känt och tydligt redskap för målstyrning för berörda verksamheter. Det politiska programmet ska vara ett värdefullt arbetsredskap för verksamhetsplanering, genomförande, utvärdering, analys och utveckling.

1.1 Hållbar utveckling

Detta politiska program tar hänsyn till en samhällelig hållbar utveckling - att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

1.2 Vision

I november 2023 antog kommunfullmäktige en ny vision. Den lyder: Götene 2040 - Sveriges bästa landsbygdskommun.

1.3 Värdegrund

Götene kommuns värdegrund kallas För-dig-perspektivet. För-dig-perspektivet beskriver hur personer som bor i, besöker eller verkar i kommunen ska vara i centrum för kommunens beslut och handlingar.

Personen ska uppleva ett bemötande som:

• Stärker din Förmåga
• Tror på Öppenhet
• Respekterar dig
• Din Delaktighet är viktig
• Sätter Individen i centrum
• Skapar Glädje

1.4 Kommunens strategiska mål

Det politiska programmet tar hänsyn till kommunens strategiska mål. Strategiska mål är politiskt prioriterade mål för mandatperioden. De strategiska målen är utvalda för att de är viktiga och kräver förbättring för att nå visionen. Kommunfullmäktige fastställer kommunövergripande strategiska mål.

Kommunfullmäktiges nuvarande strategiska mål är:

• I Götene kommun finns ett mångsidigt och aktivt kultur-, fritids- och friluftsliv, främst för barn och unga.
• Götene kommun tätorter är levande och attraktiva nav för den omkringliggande landsbygden.
• Götene kommun är ett föredöme i sitt klimat- och miljöarbete.
• I Götene kommun finns förutsättningar för trygghet och lärande genom hela livet.
• Götene kommun har ett starkt arbets- och näringsliv.

2. Bakgrund och begrepp

Detta program innefattar arbetet med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla anställda i kommunens olika verksamheter kan komma i kontakt med någon som utsätts för våld eller utövar våld. Det politiska programmet är därför viktigt då alla behöver hjälpas åt att förebygga och upptäcka våld i nära relation.

Våld i nära relation är ett stort folkhälsoproblem och alla kan bli utsatta oavsett bakgrund, kön och ålder. Götene kommun behöver systematiskt och kunskapsbaserat arbeta för att våld i nära relation ska upphöra. Vidare i detta dokument skrivs ordet våld men innefattar då mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel.

2.1 Program

Detta program är kommunövergripande och berör sektorerna på olika vis. Programmet ska integreras i alla kommunens sektorer och verksamheter. Arbetet kring detta område har idag inte utgångspunkt i ett kommunövergripande program och det är stora skillnader i hur sektorerna arbetar med frågan. I och med detta program kommer det finnas gemensamma mål som sektorerna kommer att arbeta för att uppnå och de kommer att ta sig an detta på olika sätt. På varje sektor skrivs det en eller flera handlingsplaner beroende på hur verksamheten är organiserad.

Sektor omsorg har och kommer fortsatt att ha ansvaret för skydd och biståndsbedömda insatser för våldsutsatta, våldsutövare och barn. Alla sektorer kan utifrån sin egen kontext vara med och förebygga och upptäcka våld. Våld i olika former ökar i samhället och kommunens olika sektorer behöver arbeta för att nå gemensamma mål i syfte att stoppa våldet.

2.2 Omvärldsanalys

2.2.1 Lagstiftning

Kommunens ansvar för våld styrs huvudsakligen av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Andra relevanta lagar är Lagen om placering av barn i skyddat boende, kommunallagen, förvaltningslagen, sekretesslagen, brottsbalken (BrbB 3-6 kap) och lag om kontaktförbud. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och Istanbulkonventionen är dokument som är relevanta. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation tydliggöra hur arbetat ska ske.

Kommunen ansvarar för skydd och stöd för våldsutsatta och barn. Kommunen är också skyldiga att ge våldsutövare det stöd de är i behov av. Förutom detta direkta arbete med målgruppen ska kommunen också arbeta förebyggande mot våld. Kommunen är också skyldig att samverka med andra myndigheter.

Socialtjänstlagen

I socialtjänstlagen framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Vidare står det att socialnämnden har till uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen, medverka i samhällsplanering och samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar för att främja goda miljöer i kommunen. Socialnämnden har också till uppgift att genom uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda hjälp. Det står också i lagen att socialnämnden när det är lämpligt ska samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar.

Det står vidare i socialtjänstlagen att socialnämnden har ett särskilt ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående. Socialnämnden ansvarar för barn som utsatts för brott och ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld mot närstående är ett offer för brott och ansvarar för att barnet får stöd och hjälp. Till socialnämndens arbetsuppgifter hör också att verka för att den som utsätter närstående för våld ska ändra sitt beteende.

I socialtjänstlagens 14:e kapitel står vilka verksamheter som har skyldighet att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Lagen om placering av barn i skyddat boende

Lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende trädde i kraft under 2024 för att stärka barnens rätt till skydd. För att ett barn ska kunna placeras i skyddat boende enligt socialtjänstlagen behöver samtycke finnas från barnets båda vårdnadshavare. Lagen om placering av barn i skyddat boende innebär att barn kan placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare även när samtycke saknas från den andre vårdnadshavaren.

Föreskrifter och allmänna råd

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 ska tillämpas inom socialtjänst och hälso-och sjukvård. Socialstyrelsens handbok om våld ska också den användas av socialtjänst och hälso-och sjukvård och är ett komplement till föreskrifter och allmänna råd.

Istanbulkonventionen

Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa. Överenskommelsen slår fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden, fördömer alla former av våld och kräver omfattande åtgärder för att stoppa våldet. Konventionen betonar att kvinnor och flickor utsätts för könsrelaterat våld och våld i hemmet i högre grad än män och poängterar att det är nödvändigt att avskaffa våld mot kvinnor för att kunna uppnå jämställdhet. Istanbulkonventionen handlar om åtgärder mot alla former av våld mot kvinnor och flickor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Den syftar också till att motverka alla formerar av våld i nära relationer, bland annat mot barn, personer inom gruppen HBTQI samt nationella minoriteter.

Barnkonventionen
Barnkonventionen blev svensk lag år 2020. Alla rättigheter i barnkonventionen är lika viktiga men det finns fyra artiklar som bildar en grund som vi alltid måste tänka på i sammanhang som rör barn. Dessa är att alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska alltid komma först, alla barn har rätt att överleva och utvecklas och att varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt.

2.2.2 Regeringens mål

2016 enades regeringen, med stor politisk enighet, om följande sex mål om jämställdhet.

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
4. Jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

För att nå det sjätte målet har regeringen också beslutat om en tioårig nationell strategi
(2017 - 2026). Strategin har fyra målsättningar:

• Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
• Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn
• Effektivare brottsbekämpning
• Förbättrad kunskap och metodutveckling

Två faktorer lyfts särskilt fram i strategin och det är vikten av förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld.

Åtgärdsprogram

För att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel har regeringen beslutat om ett åtgärdsprogram för 2024–2026. Åtgärdsprogrammet innehåller 132 åtgärder utifrån sex olika målsättningar.

• Åtgärder för en långsiktig och hållbar struktur för stöd, organisering och uppföljning
• Tidiga och förebyggande insatser, med särskilt fokus på barn och ungdomar och hedersrelaterat våld och förtryck
• Återfallsförebyggande insatser med särskilt fokus på våldsutövare
• Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd till utsatta
• Effektivare brottsbekämpning
• Förbättrad kunskap och metodutveckling

Arbetet stärks inom fyra särskilt prioriterade utvecklingsområden:

• Ett lämnaprogram med åtgärder för att lämna destruktiva relationer
• Kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck
• Stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter
• Ökad kunskap om digitala dimensioner av våld

2.2.3 Statistik

Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld är en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor och flickor. Våldet kan leda till depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet. Det bekräftas av ett växande antal studier från bland annat WHO.
År 2022 anmäldes i Sverige 36 019 fall av misshandel där den utsatta var bekant med gärningspersonen. För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2022 begicks brottet av en bekant person i 80 procent av fallen. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent. Under 2022 konstaterades 10 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation.

2021 inledde socialtjänsten i Götene kommun utredning 13 gånger gällande personer som är utsatta för våld. 2022 har den siffran ökat till 28 utredningar för att sedan minska till 16 utredningar under 2023. Utöver utredningar träffar socialsekreterare också personer för råd-och stödkontakt. Under åren är det också några få personer som söker hjälp för att de utövar våld. Antalet socialsekreterare som arbetar med våld har ökat under de senaste åren i takt med att antalet ansökningar om hjälp ökar.

2.2.4 Skolan

I Sverige har vi skolplikt vilket gör att skolan är en viktig plats för det förebyggande arbetet gällande våld. Inga barn ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. För att motverka våld arbetar skolan både främjande och förebyggande. Skolan behöver ha etablerade rutiner och samverka för att agera när det behövs. I skolan ska alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. Alla elever ska få kunskap inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck. I utbildningen ska eleverna få möjlighet att kritiskt granska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck.

Elever som går i de obligatoriska skolformerna ska även få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Skolan kan vara den enda trygga platsen för den som är utsatt för våld vilket gör det extra viktigt att våld upptäcks i skolan och att personal vet hur de ska agera för att barnet ska få rätt hjälp.

2.2.5 Arbetsplatsen

Det är viktigt att stärka arbetsplatsen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det handlar om att arbeta förebyggande, men också om att agera vid misstanke om både våldsutsatthet och våldsutövande. Socialstyrelsen uppskattar att ungefär 11 000 kvinnor blir sjukskrivna varje år för att deras partner utsatt dem för våld. Det är alltså sannolikt att chefer eller kollegor har en medarbetare i sin närhet som har erfarenheter av våld. Våldet kostar både pengar och mänskligt lidande.

Arbetsplatsen kan vara den enda kontakten med omvärlden för den som är utsatt för våld och samtidigt kan utsattheten påverka arbetsförmågan och relationerna till andra på arbetsplatsen. Det här gör arbetsplatsen till en viktig arena för att upptäcka våld och stötta utsatta. Arbetsplatsen kan också bidra till att den som utövar våld kan få stöd i att förändra sitt beteende och sluta. Alla kan göra skillnad i alla roller; som arbetsgivare, chef, fackombud, skyddsombud eller kollega.

2.3 Information om våld

I detta avsnitt finns information om våld. För att arbeta med frågan och nå kommunens uppsatta mål för området behövs kunskap om olika former av våld.

2.3.1 Definitionen av våld

”Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får personen att göra någonting mot sin vilja eller att avstå från att göra någonting personen vill. ” (Per Isdal, Meningen med volden, 2000)

2.3.2 Mäns våld mot kvinnor

Den vanligaste förekomsten av våld är sådant som begås av män. Oftast riktas våldet, hoten eller kontrollen mot en kvinnlig partner eller tidigare partner men det inkluderar även allt våld som sker mot en kvinna eller flicka. Mäns våld mot kvinnor är ett resultat av många års patriarkal överordning där maskulinitetsnormer och föreställningar om manlighet bidrar till att mäns våld mot kvinnor förekommer överallt i världen.

2.3.3 Våld i nära relationer

Våld i nära relation är ofta en rad av olika handlingar, allt ifrån subtila handlingar till grova våldsbrott. Det kan till exempel handla om att bli förlöjligad, kontrollerad, bli utsatt för fysiskt våld eller att bli våldtagen. Man brukar prata om olika former av våld och nämner då fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, försummelse, latent, digitalt och eftervåld. Våld i nära relation kan förekomma i alla partnerrelationer oavsett könstillhörighet och kan förekomma i alla familjekonstellationer. Våldet kan även utövas mot eller av föräldrar, barn, syskon, mor-och farföräldrar, styvföräldrar eller andra släktingar. Det kan vara en eller flera personer som utsätts och det kan också var en eller flera våldsutövare. Om någon är under 18 år och lever i en familj där det förekommer våld och barnet ser, hör eller på annat sätt upplever våld är barnet också utsatt. Begreppet våld i nära relation innefattar också när en person blir utsatt för våld av någon man är i beroendeställning till. Det kan vara till exempel en vårdgivare, familjehemsföräldrar, god man eller förvaltare.

2.3.4 Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och individens intressen är underordnade familjens/kollektivets intressen. Den patriarkala ordningen innebär att männen bestämmer över kvinnorna men det är också så att äldre bestämmer över yngre. Det är centralt med kontrollen över den kvinnliga sexualiteten vilket visar sig genom omfattande kontroll av vem kvinnan/flickan umgås med, vad hon har för kläder men kan också vara brottsliga handlingar som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

Om en kvinna är utsatt för hedersrelaterat våld och inte lever upp till familjens förväntningar eller regler kan hon bli straffad. Detta i syfte att återupprätta familjens heder. Detta kan i värsta fall leda fram till det som för allmänheten blivit känt som hedersmord. Våldet som begås är ofta kollektivt sanktionerat vilket innebär att våldet och förtrycket begås och/eller uppmuntras av flera personer.

Då hedersrelaterat våld är kollektivistiskt i sin karaktär kan det många gånger vara så att en person både är offer och förövare eftersom det finns situationer där exempelvis bröder tvingas kontrollera sina systrar och om de misslyckas med detta blir de själva straffade. Hedersrelaterat våld och förtryck kan drabba både flickor, kvinnor, pojkar och män.

2.3.5 Prostitution och människohandel

Prostitution och människohandel förekommer i olika former och både flickor, kvinnor, pojkar och män kan drabbas. Det gemensamma för denna typ av brottslighet är att det bottnar sig i någon form av utsatthet. Det kan röra sig om ekonomisk utsatthet eller vara en del av ett självdestruktivt beteende. Det kan röra sig om att det är ett sätt att få tag på droger eller för att ordna tak över huvudet. I Sverige är det inte olagligt att sälja sex men det är olagligt att köpa sex.

2.3.6 Våldspyramiden

Våldspyramiden är en bild över hur våldet kan eskalera. Längst ner i pyramiden finns det våld som kan ses som mindre allvarligt, det har hög förekomst men har inte så högt erkännande. Högst upp i pyramiden finns det grova våldet, det har låg förekomst men högt erkännande. För att förhindra grovt våld behöver man upptäcka och stoppa lindrigt våld tidigt.

2.4 Konsekvenser av våld

Detta avsnitt beskriver våldets konsekvenser både på individ- och samhällsnivå

2.4.1 Fysiska och psykiska konsekvenser

Forskning visar att psykiskt, fysiskt och sexuellt våld ger konsekvenser för hälsan både på kort och lång sikt. Fysiska skador kan vara frakturer, sårskador, blåmärken och skadade tänder. Personer som utsatts för våld kan också drabbas av somatiska besvär som inte kan kopplas till det fysiska våldet. Många studier har visat på ökad risk för kronisk smärta, mag-tarmproblem, gynekologiska sjukdomar, oönskade graviditeter och sexuella överförbara sjukdomar, depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Personen som är drabbad kan själv ha svårt att se kopplingen mellan somatiska besvär och våldsutsatthet.

Att leva med ett långvarigt stresspåslag till följd av våldsutsatthet kan orsaka störningar i kroppens hantering av stresshormoner. Detta kan påverka system som styr immunförsvar och mottaglighet för inflammation. Detta skulle i viss mån kunna förklara att allt fler studier visar på samband mellan våldsutsatthet och sjukdomstillstånd som fibromyalgi, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och cancersjukdomar. Ofta är det de psykologiska konsekvenserna av våld som ger långtgående besvär även efter en separation. Personer vittnar om svår ångest, sömnsvårigheter, oro, utmattning, katastrofkänslor, mardrömmar, overklighetskänslor och nedstämdhet. Dessa symtom startar under relationen men dröjer sig kvar efter uppbrottet.

2.4.2 Andra konsekvenser

Det är vanligt med suicidtankar och suicidförsök hos de som utsatts för våld. Det är också vanligt att den utsatta måste sjukskriva sig från jobbet och att ekonomin påverkas negativt av detta. Ekonomin blir också negativt påverkad av ekonomiskt våld och detta kan drabba den utsatta under många år om man t.ex. har blivit satt i skulder. Personen kan behöva flytta och bli satt i bostadslöshet. På grund av kontroll och isolering i en relation där det förekommer våld har den som separerat ofta begränsat nätverk. Ibland kan flytt också begränsa möjligheter till umgänge med familj och vänner vilket ger sociala konsekvenser för den som är utsatt.

En annan konsekvens av våldsutsatthet är att det påverkar ens föräldraförmåga. En förälder som utsätts för våld tvingas att hålla fokus på våldsutövaren och tappar fokus på barnen.
Koppling mellan våldsutsatthet och riskbruk av alkohol och narkotika är starkt. En del tvingas till att dricka alkohol eller ta droger som en del i våldsutövandet medan andra använder alkohol för att döva ångest. Den yttersta konsekvensen av våld är dödligt våld. Det dödliga våldet sker ofta då den våldsutsatta påtalar eller genomför en separation.

2.4.3 Konsekvenser för barn som upplevt våld

Barn som upplevt våld får konsekvenser både på kort och på lång sikt. Det handlar om både psykiska, fysiska, kognitiva och sociala problem. Hur barnet reagerar skiljer sig åt från barn till barn och kan skilja sig åt även mellan syskon. Konsekvenserna kan vara posttraumatiska stressyndrom, depression, suicidtankar och dålig impulskontroll eller beteendestörningar. Det finns också kroppsliga reaktioner som sammankopplats till att ha bevittnat våld, det kan till exempel vara huvudvärk, sängvätning och astma. Barnet som bevittnat våld kan också få relationella svårigheter. Våldet kan till exempel påverka anknytningen till föräldrarna men det kan också visa sig genom svårigheter i kamratrelationer. Många barn skäms för vad som pågår i hemmet och bär på skuldkänslor för det våld som förekommer.

2.4.4 Konsekvenser för den som utövar våld

Våldsutövare i våld i nära relation kan skilja sig åt på flera sätt. Det handlar om vilka våldet riktas mot, vilken form våldet har och hur allvarligt och systematiskt det är. De personer som utövar våld bär på skuld, skam och är rädda för att dömas och förnedras av andra. De mår dåligt och är i behov av stöd och behandling för att må bättre och för att upphöra med våldet.
Personen som utövar våld kan känna att den är ett offer för omständigheter vilket tar sig uttryck i våldsutövning. När en person tar emot behandling och tar ansvar för det utövade våldet kan förändring ske och våldet upphöra.

2.4.5 Konsekvenser på samhällsnivå

Våldet får också stora konsekvenser på samhällsnivå. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till att vidmakthålla mäns överordning och kvinnors underordning, och innebär mycket stora kostnader för samhället i form av vård, sjukskrivningar, insatser från socialtjänsten (stöd och skydd) och rättsväsendet.

2.5 Samverkan

Samverkan med Utväg
Utväg är en myndighetssamverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, polisen, kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Utväg arbetar för att sprida information och öka kunskapen om våld i nära relation generellt i samhället och till samverkande myndigheter. Utväg träffar personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar våld eller har utövat våld och träffar även barn och unga som upplevt våld. De erbjuder enskilda samtal och gruppverksamhet.

3. Politiska mål och indikatorer för programperioden år 2025-2028

För att politiskt och verksamhetsmässigt kunna utveckla kommunens samhällsservice beskriver kommunens politiska program ett antal mål och ett fåtal indikatorer.

De politiska målen beskriver olika områden som nuvarande politik anser viktiga att uppnå.

Redovisade indikatorer beskriver önskvärda resultat på uppställda mål för den samhällsservice som det politiska programmet berör. Det kan exempelvis gälla verksamhetens kvalitet, effektivitet eller medborgares upplevelse av kommunens service.

Allas rätt till trygghet lyfts i kommunfullmäktiges strategiska mål för åren 2024-2027. Detta program är en del av kommunens trygghetsarbete.

3.1 Programmets syfte

Syftet med programmet är att lyfta arbetet med våld i nära relation. Detta för att våldet ska upphöra så att varje individ ska kunna leva under trygga förhållanden.

3.2 Mål för Götene kommun 2025-2028

I arbetet med detta program har det tagits fram fyra mål som kommunens sektorer och verksamheter gemensamt ska arbeta för att uppnå. Varje sektor och verksamhet ska utforma en handlingsplan med aktiviteter för att nå målen. Under varje mål finns indikatorer för arbetet.

Mål 1
Kommunen arbetar för att motverka våld och bedriver förebyggande och uppsökande arbete.

Indikatorer:

• Fler har nåtts av information om våld i nära relation.
• Kunskapen om vilken hjälp som finns att få har ökat bland de som bor och verkar i kommunen.
• Arbetet med jämställdhetsfrågor återkommer regelbundet i arbetet med barn, ungdomar och vuxna.
• Götene kommun som arbetsgivare arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga våld hos anställda.
• Samverkan har skett med andra myndigheter, organisationer och föreningar.
• Götene kommun ska arbeta för att förbättra placeringen i Kvinnofridsbarometern.[1]

Mål 2
I Götene kommun får våldsutsatta barn och vuxna det stöd och den hjälp de behöver.

Indikatorer:

• De våldsutsattas välmående och trygghet har ökat genom att de får rätt insats och stöd utifrån individuella behov.
• Fler utsatta söker stöd från kommunen.
• Medarbetare, chefer och förtroendevalda har kompetens om våld och kunskap om hur utsatta kan få stöd.

Mål 3
I Götene får våldsutövande ungdom och vuxen det stöd och den hjälp de behöver.

Indikatorer:

• Fler våldsutövaren har fått insikt om sin våldsproblematik och slutar att utöva våld genom att de får rätt insats och stöd utifrån individuella behov.
• Våldsutövares välmående har ökat genom att de får rätt insats och stöd utifrån individuella behov.
• Fler våldsutövare söker stöd från kommunen.
• Medarbetare, chefer och förtroendevalda har kompetens om våld och kunskap om hur utövare kan få stöd.

Mål 4
I Götene kommun får barn som upplevt våld det stöd och den hjälp de behöver.

Indikatorer:

• Barnens välmående och trygghet har ökat genom att de får rätt insats och stöd utifrån individuella behov.
• Fler barn får stöd från kommunen.
• Medarbetare, chefer och förtroendevalda har kompetens om våld och kunskap om hur barn som upplevt våld kan få stöd.

4. Referenser

Hemsidor

Jämställdhetsmyndigheten: www.jamstalldhetsmyndigheten.se

Regeringen: www.regeringen.se

Nationellt centrum för kvinnofrid: www.nck.uu.se

Skolverket: www.skolverket.se

Brottsförebyggande rådet: www.bra.se

Sveriges kommuner och regioner: www.skr.se

Utväg Skaraborg: www.utvag.se

Litteratur

Sinisalo, Evelina och Moser Hällen, Linn. Våld i nära relation- socialt arbete i forskning, teori och praktik. Stockholm. Liber förlag 2018

Socialstyrelsen. Våld- handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen 2015

[1] Kvinnofridsbarometern genomförs vartannat år av Unizon. Unizon är riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Kvinnofridsbarometern är en undersökning om kommunernas arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.