Ska stärka biologisk mångfald i Götenes kraftledningsgator

Hur gör man egentligen för att mäta och stärka biologisk mångfald i en kraftledningsgata? Det har forskare vid Högskolan i Skövde tagit fram en metod för. I samverkan med Götene kommun och Kinnekulle Energi arbetar forskarna nu fram en skötselplan för kommunens kraftledningsgator – och de vill inspirera andra kraftbolag till liknande satsningar.

För några veckor sedan samlades kommunekologer från Götene kommun och distributionselektriker från Kinnekulle Energi för att tillsammans med forskare från Högskolan i Skövde identifiera naturvärden i en kraftledningsgata utanför Lundsbrunn, Götene. Syftet med träffen var att demonstrera en indikator som forskare vid Högskolan tagit fram. Indikatorn visar hur bra ett landskap är på att stödja och stärka biologisk mångfald, och ger planerare, markägare, naturvårdare med flera ett beslutsstöd för bästa användning av mark och de naturmiljöer som finns i ett landskap.

Vi vill få till en skötselplan där personalen ute i fält gör åtgärderna och vet hur dom ska anpassa sin skötsel – vilka buskar och träd som vi bör ta bort. Då är den här typen av möten där vi kan gå igenom åtgärderna på plats, jättebra", berättar Sofia Berg, adjungerad lektor i biovetenskap.

Ett initiativ från näringslivet

I projektet samverkar forskare vid Högskolan i Skövde med Kinnekulle Energi AB, Götene kommun och Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle för att stärka den biologiska mångfalden inom det landskap som Kinnekulle Energi har sitt kraftledningsnätverk. Initiativet kom från Joel Schelander, elkraftsingenjör vid Kinnekulle Energi.

Jag tog kontakt med Biosfärsområdet, Götene kommun och forskare inom biovetenskap på Högskolan vilket resulterade i en LONA-ansökan. Högskolan har gjort en studie och analys över landskapet kring vårt elnät, vilket blir en fantastisk grund för vårt fortsatta arbete med biologisk mångfald", berättar Joel Schelander.

Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera kommuners och föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Här finns möjlighet till bidrag för projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Endast kommuner kan ansöka om LONA-bidrag, men olika lokala aktörer, i det här fallet Kinnekulle Energi, kan initiera projektet.

Vi blev kontaktade av Kinnekulle Energi som berättade att de ville göra något med kraftledningsgatorna, vilket vi tyckte var en bra idé. Vi hjälpte dem med att söka LONA-bidrag som vi har erfarenhet av sedan tidigare", berättar Fredrika Klang Schönborg, kommunekolog i Götene.

Forskarnas analys ringar in åtgärder

Verktyget, en biologisk mångfaldhetsindikator som forskarna vid Högskolan tagit fram mäter värdet på landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald, andel delområden av en biotop som är för små, och känslighet i miljön som visas med en värmekarta. På så sätt är det möjligt att analysera var och hur man bäst kan stärka landskapets gröna infrastruktur – vilket Sofia Berg gick igenom med distributionselektriker ute i fält med hjälp av skötselplaner.

Vi vill ringa in åtgärder där de gör som mest nytta så elbolaget kan fokusera på rätt insatser. Det handlar om att binda samman biotoper i kraftledningsgatan så att djur och växter kan röra sig på ett bra sätt. Tanken är att Kinnekulle Energi ska få in de här åtgärderna och skötseln i sitt underhållssystem, och vi kan komma med konkreta förslag om hur vi får till vissa biotoper i verkligheten", säger Sofia Berg.

Forskarna vid Högskolan som arbetat med analyserna kommer skriva en slutrapport med kopplade skötselplaner som Kinnekulle Energi och Götene kommun kommer att ta del av, men också ta vidare för att inspirera andra kraftbolag och kommuner med hur man kan arbeta med biologisk mångfald i samverkan.

Forskningsresultatet och verktyget är något vi kan använda oss av inte bara vid kraftledningsgatorna, utan i andra gräs- och våtmarksbiotoper i kommunen också", avslutar Fredrika Klang Schönborg.