Rör inte jätteloka utan rätt kunskap

Rör inte jätteloka utan rätt kunskap, hittar du en jätteloka i naturen får du gärna rapportera den till www.invasivaarter.nu. Jättelokan kan bli upp till tre meter hög och producerar en växtsaft som kan ge svåra hudskador.

Jätteloka sprider sig lätt, bildar ogenomträngliga bestånd och konkurrerar ut andra, betydligt trevligare växter. Växten är fleråig och kommer urspurnligen från Kaukasus (Ryssland och Georgien). Den sprids med frön och har förmågan att självpollinera, vilket betyder att det bara behövs en planta för att skapa frön. Blomningstiden är mellan juli och september.

Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

Så här stoppar du spridningen av jättebalsamin:

Val av bekämpningsmetod bör baseras på plats, omgivande miljö, tidpunkt på året samt storlek och ålder på bestånd.

Det finns olika bekämpningsmetoder där både slåtter, bete, uppgrävning och plöjning ingår. Mindre bestånd kan täckas med duk. Eftersom mycket forskning och försök pågår så finns uppdaterade beskrivningar och jämförelser mellan metoder i Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande arter.

Metodkatalog (invasivaarter.nu)

Vad görs med växtavfallet?

Om du väljer att bekämpa jätteloka kör avfall i dubbla plastsäckar till återvinningscentralen. Var försiktig under transport så inget växtmaterial sprids.

SLÄNG ALDRIG TRÄDGÅRDSAVFALL FRÅN INVASIVA ARTER I NATUREN ELLER KOMPOST.