Internationella matsvinnsdagen

Den 29 september varje år är den internationella matsvinnsdagen som är instiftad av FN. Matsvinn är mat och dryck som egentligen går bra att äta men av olika anledningar kastas eller hälls ut. Med hjälp av några enkla tips kan vi alla minska på matsvinnet.

Svenska hushåll

Matsvinn uppstår i hela livsmedelkedjan. I svenska hushåll slängs totalt 33 kilo mat och dryck per person och år (15 kilo i sopkorgen och 18 kilo i vasken).

Vi vill tipsa om olika sätt att minska ner på matsvinnet. Informationen är tagen från livsmedelsverket och mer information finns på deras hemsida.

Tips för minskat matsvinn

Planera

Genom att planera dina inköp kan matsvinnet minska. Håll regelbunden koll på vilka matvaror som finns i skåp, kyl och frys.

Inventera och sortera:

• Ha en återkommande dag där du går igenom maten du har hemma. Passa på att sortera maten, ställ matvaror med kort hållbarhet mer tillgängligt.
• Tänk på att bäst före datum behöver inte betyda att maten är dålig. Innan du slänger titta, lukta och smaka.
• Använd frysen för mat som börjar bli dålig. Många livsmedel till exempel mejeriprodukter, matrester och pålägg går att frysa.

Tänk kortsiktigt när du handlar:

• Köp inte mer än vad du hinner äta upp innan det blir dåligt.
• Om du vet vad du ska äta så passa på att göra fynd i butiken, köp matvaror med nedsänkt pris på grund av kort hållbarhet.
• Om du köper storförpackningar, dela upp i mindre förpackningar och frys in.
• Tänk på hur mycket mat du lagar.

Förvara

Genom att förvara maten rätt så håller den längre. En tumregel är ju kallare maten förvaras desto längre håller den. Om kylskåpet står på +4 °C och frysen på -18 °C kan maten hålla längre.

Kött och Fisk:

• Förvara i den kallaste delen av kylskåpet och in med varorna direkt i kylskåpet.
• Det går även bra att frysa kött och fisk. Packa i lufttäta förpackningar. I frysen växer inga bakterier men fettet på råvarorna kan härskna vilket gör att maten smakar illa. Ju fetare livsmedel desto kortare hållbarhet.

Mejeriprodukter och ägg

• Mejeriprodukter ska förvaras i kylskåpet. Hur länge de klarar sig beror på temperaturen, ju kallare desto längre. Titta, lukta och smaka innan du kastar ut mejeriprodukter, många klarar sig längre än bäst före datumet.
• Mejeriprodukter går även bra att frysa. Fryst grädde kan dock inte vispas men funkar utmärkt i matlagning.
• Råa ägg som förvaras i +4 °C kan hålla sig i flera veckor efter bäst före datum. Så länge ägget luktar och se bra ut, går det bra att äta. Ägg som blir över kan även frysas.

Frukt och grönt

• Hantera frukt och grönt varsamt, skadade frukter och grönsaker blir fort dåliga.
• Om en frukt eller grönsak kommer inpackad i plast, låt den ligga i förpackningen, det kan nämligen förlänga hållbarheten. Förpackningen skyddar frukt och grönt från att skrumpna och mot eten. Eten är en gas som utsöndras från till exempel äpple, banan och tomat och som bland annat påskyndar mognaden. För frukter och grönsaker som förvaras i kylen är det dock bra att låta förpackningen vara lite öppen, så att det inte bildas så mycket kondens.
• Förvara de flesta grönsaker och en del frukter i kylen. Det finns en del frukter och grönsaker som inte ska förvaras i kylskåp eftersom de kan få sköldskador, men förvara gärna svalt om möjligt, det vill säga i 12–15 °C. Det gäller bland annat banan, annans, gurka och aubergine.
• Skrumpna frukter och grönsaker kan ätas ändå. Lägg dem i en smoothies, fruktsallad eller blanda ner i en gryta. Trötta rotfrukter kan få tillbaka spänsten om de får ligga i en skål med vatten i kylskåpet några timmar.
• Det går att frysa frukt och grönt. Tänk på att dela frukten i mindre bitar och förväll (koka en kort stund) grönsakerna innan du fryser dem.
• Potatis ska helst förvaras i mörkt och svalt.

Tillagning

Mycket av den mat som slängs är rester så tänkt på att inte laga för mycket mat, ta lagom stora portioner, ta vara på överbliven mat och frys in mat som blir över.